För några år sedan. Jag hade tittat på den i flera månader, den var onödigt dyr, som engelska pocketböcker ofta är, men storyn verkade så bra och omslaget var lockande. Det är alltså brittiska omslaget som såg ut såhär i början. Det fick mycket kritik (skräckslagen anorektisk översexualiserad varelse med barnansikte och kvinnokropp) och byttes snabbt till samma som det amerikanska. Det som ni säkert sett, med äpplet, det är betydligt mer passande - och dessutom ovanligt snyggt (hela serien tycker jag är estetiskt väldigt tilltalande). Allt this said var det ju lite konstigt att det var just det här freakiga omslaget som fick mig att plocka upp boken när jag tog en vända runt ungdomshyllan...
Jag gillade boken, bestämde mig för att inte läsa fortsättningarna (som inte ens kommit ut då) eftersom det inte alls passade med en fortsättning till en bok som den här enligt mig. Jag läste på Stephenie Meyers hemsida, hon skrev i sin blogg om vilka skådespelare hon skulle vilja se som Bella och Edward om det skulle bli en film. Det blev det sedan, som ni säkert också vet och jag tycker att rollerna är perfekta (det var inte dom som hon hade föreslagit, och jag minns inte vilka det var längre). Cedric Diggory är perfekt som Edward. ;)
Efter att jag såg filmen har jag nu också läst fortsättningen. Mycket bättre än jag hade förväntat mig. Tvåan och trean är fantastiska. Fyran spårar ur helt och hållet men det gör den inte sämre på något vis. Skriver man om en tonårsvampyrromans så har man all rätt att go wild. And that's some freaky shit...
Jag gillar också hur Meyer tackar sina favoritband i sina acknowledgments. Särskilt Muse.
"there are emotions, scenes, and plot threads in this novel that were born from Muse songs and would not exist without their genious"
"I am in your debt, rock gods of Muse, for yet another inspiring album"
"did I mention Muse already? I did? Too bad. Muse, Muse, Muse..."
Breaking Dawn (fjärde och sista boken) är till och med tillägnad Muse "for providing a saga's worth of inspiration".
Så fick hon sitt favoritband med på soundtracket till Twilightfilmen också. Med Supermassive Black Hole.
Twilight (och resten av serien) är den fullkomliga ungdomsromanen. För flickor. Hela vampyrgrejen är bara en ursäkt för att få skriva om den perfekta mannen och för att göra honom till en ovanligt attraktiv bad guy. Lägg till lite blod, död, mystik, utanförskap och sexuell spänning så har du en perfekt roman för alla åldrars fjortisar. Symboliken är tydlig och skulle man analysera den med en feministisk approach (som säkert har gjorts och kommer att göras) så är det lätt att man blir förskräckt. Men det ska man ju inte göra.
PS1. Stephenie Meyer är mormon!!!
PS2. Om det inte kom fram tydligt så rekommenderar jag alla böckerna! Läs! :) (Filmen är fånig på sina ställen men på det stora hela riktigt bra. Jag är nöjd med skådespelarna, som sagt.)
2 comments:
wihuu jag hittade din blogg då jag städade bland mina tusen bokmärken så nu läser jag igenom den. jag antar ju att du är klart-att-man-får-älska-TTS-frida:)
Ps. fan va jag skrattade åt hur boken såg ut då DU läste, haha!
Jo det är jag ;)
Det är tillåtet att skratta också åt det att jag i princip köpte boken för omslagets skull (!!!) ;) Det lär vara svårt att få tag i de här böckerna nuförtiden (vill minnas att Stockmann hade två stycken i flera månader tills jag köpte den ena) så jag håller hårt i min Twilight ;)
Post a Comment