Helge

Idag är ingen vanlig dag för idag är det Helges namnsdag! Bilder från en månad sedan när jag var och hälsade på hos honom senast. Nu i helgen ses vi igen!

Kafipaus

Idag ska jag på lunchträff, inte kaffepaus, så bilden är lite missvisande (AJ LITE MISSVISANDE?). Men i fredags var jag på kaffepaus med andra Flitiga Studerande. Tummen upp för kaffepauser. Tummen upp för Människor Som Förstår.

Jag hittade den här bilden på internet. True story.

Tips: En superintressant artikel om hur man tvättar bh:n: The Great Bra Washing Extravaganza. Alltså på riktigt. Jag har alltid undrat. Hur man egentligen ska göra. Handtvätt är bättre än maskintvätt, okej alltså det har jag kunnat räkna ut själv. Jag maskintvättar (med tvättpåse) av den enkla orsaken att jag vägrar handtvätta saker som har kostat mindre än 20 euro. (Not so classy lingerie här nej.) Förutom hand- och maskintvätt ger tvättexperten också ett tredje alternativ:

"Get in the shower. You know, as you do. But bring your bra in there with you! I KNOW, IS YOUR MIND BLOWN TOO? Because I still find this method to be delightfully revelatory. Once you're in there with your bras you have two adventures from which to choose: the adventure in which you wash the bra with a mild detergent or the adventure in which you merely rinse the bra."

Duschtvättsäventyr!

Avkopplingen

För tillfället växlar jag mellan de här två:

Thank you for being a friend!

Allons-y!

To whom it may concern

Några bokrelaterade länkar.

The Word Made Flesh. Litterära tatueringar. Åhsåsnygga.

J K Rowlings handskrivna plan för Order of the Phoenix. Wow.

The It-Doesn't-Matter Suit. Sylvia Plaths barnbok. Kände inte till!

"Just fucking pick something."
Och den här "Life Advice"-kolumnen ger svar på Plaths (Esthers) Fig Tree Dilemma... Heh.

"But some people, especially some men, see most fiction by women as one soft, undifferentiated mass that has little to do with them."
- Meg Wolitzer i New York Times

The Girlfriend-Zone

"I mean, I’d really like to have a true friendship with a guy someday, but it’s so hard to trust and respect them when they never say what they mean—and you never know when you might be relegated to the girlfriend-zone."

Läs Why Do Men Keep Putting Me in the Girlfriend-Zone? på literaryreference.tumblr.com.

Så sant och så snygg satir.

Måndagmorgon enligt Helge

Helge hade kanske Viktiga Ärenden Att Sköta inatt och nu kan han inte bry sig mindre.

ESC 2013

Så vi hade skype date med Olga igår kväll och hon hade på ESC i bakgrunden. Och så gick det ungefär såhär...:

 

Jag: Skulle jättegärna se ESC men det är lite som med alkohol - det är mycket roligare i sällskap.

Hon: Jag är också intresserad!

Jag: Okej! Men jag klickar fram sändningen nu då!

Hon: Men då kan vi inte prata..?

Jag: Klart vi kan, jag behöver ju inte ha ljud på!

Hon: Åh så bra, jag ska hämta te!

Jag: Jag ska hämta en gin tonic!

 

Väldigt trevligt. I år hade jag dessutom tittat på De Eurovisa (när fantastiska Monika Fagerholm var med!) så jag visste lite grann om bidragen. Jag röstade också. På Norge (min favorit) och på Estland och Ungern som jag också gillade. Finland gav poäng åt alla tre sedan så det kändes ju bra. 

Det kändes inte så bra att få noll poäng av Sverige som lojalt brukar ge oss poäng hur hopplösa vi än är. Vårt bidrag var jag som bekant inte så förtjust i och där är jag benägen att gissa på den enklaste förklaringen: det gick dåligt för att låten var svag. Jag tänker inte säga någonting alls om huruvida det är modigt för en heterosexuell tjej att pussa en annan tjej (i en låt där jag fortfarande har svårt att förstå var ironin börjar och slutar) men faktum är att även om vissa delar av Europa är "jättekonservativa" så finns det också delar av Europa som är betydligt mindre konservativa än Finland och jag såg inte så himla många poäng komma från sådana håll heller.

Blood Red Road

Blood Red Road är första boken i Dust Lands-trilogin av Moira Young. Det första man lägger märke till är språket. Det är talspråk och sparsamt och lite sisådär med grammatiken och det ger ju en viss känsla redan från första sidan.

Jag tyckte inte om den i början. Jag hade stora problem med Saba, huvudpersonen som försöker rädda sin tvillingbror (som blivit bortrövad av apokalypsens fyra ryttare (typ)). Det är inte det att hon är känslokall (och skulle utan tvekan kunna offra sin lillasyster för att få sin bror tillbaka). Det gör henne bara intressant. Mitt största problem är - och det här gäller allt jag läser: ointelligenta huvudpersoner.  

Särskilt när jag måste vara inne i deras huvud!

Det är alltså förstapersonsperspektiv här. Och jag ska vara tydlig här: det är jag som är extremt känslig (it's not you - it's me) och när jag väl kommer in i berättelsen och börjar tycka om den så har jag plötsligt svårt att komma med konkreta exempel.

(Egentligen är det kanske just i hennes lite "dumma" envishet som hon mest liknar Katniss men jag hade aldrig några problem med Katniss. Men nej, det är nog inte det. Katniss är ändå en reflekterande människa. Medan Saba är mer "OMG I just realized my sister never actually asked to be born oops sorry for making your life hell my bad!".)

Nu känner jag mig ungefär lika emotionellt hämmad som Saba här då det jag egentligen vill ha sagt är att jag tyckte om boken! För jag trivdes väldigt bra i den här världen när jag väl kom in i den. En postapokalyptisk dystopivärld med westerninfluenser. Droger, våld och en slags krypande, kuslig ondska. Ett gäng hästburna krigarkvinnor (hell yeah!). Och så Jack, förstås, Jack!

Wise man sees that, he turns around an gits the hell out as fast as he can.

But we ain't turnin, I says. 

No, he says. Wisdom ain't a virtue I ever aspired to. 

Jag började faktiskt komma överens med Saba också. För visst är hon tuff. Och visst vill jag ha mer av både Saba (The Angel of Death) och Jack ("Move fast, travel light, an never tell 'em your real name"). Och om man lutar sig tillbaka och bara njuter av den här fartfyllda vilda västern-dystopin med kick ass hjältinnor och charmiga hjältar så kan man ha överseende med vissa små eller lite större saker. Men bättre än Hunger Games är den inte.

Andra boken heter Rebel Heart och kom ut i höstas. En annan bra sak med den här bokserien är att den alltid alltid får mig att tänka på den här underbara låten:

Goddammit så bra låt. Eller "gawdammit", som Saba skulle ha sagt.

PS. Book Smugglers gav den en NIA. Det var nu lite att ta i.

Where did we get him, I know you're gonna ask it, we found him on the porch in a crazy little basket

Idag är det min lillebrors födelsedag så då tycker jag vi lyssnar på den här låten. En inte så känd White Stripes-låt (som jag tror är en cover men känner inte till originalet).

It sure don't look like much

He wipes his hands on a kercheef, then reaches into a deep pocket in his coat an pulls somethin out. He holds it like it's a babby bird or a feather or the most precious thing in the world. It sure don't look like much. Two bits of brown leather wrapped around lots of thin little pieces of dried old leafs or somethin.

It's a book, he says. He gives me a look like I oughta be impressed.

You don't say, I says. 

- Blood Red Road, Moira Young

Den här Saba påminner mig om någon...

The Dandelion in the Spring

Ända sedan jag läste Hungerspelen för två år sedan har jag tänkt att jag vill läsa mer dystopisk litteratur. Eller åtminstone klassikerna. Jag har läst We av Yevgeny Zamyatin (bra början!) men t.ex. Brave New World, Kallocain, Nineteen Eighty-Four, Atlas Shrugged och The Handmaid's Tale är alla olästa.

Även om jag (som ni ser) har ett par av dem på mitt nattduksbord/stol.

Min Nineteen Eighty-Four är jättesnygg, tack jag vet.

Ett intressant fenomen är alla dystopiska ungdomsromaner som kommit under de senaste åren. Trenden har naturligtvis mycket med Hunger Games-succén att göra. Jag har också tänkt läsa några av de mest populära i den här nya subgenren (eller vad man nu ska kalla det och ny är den nog inte): YA dystopia. De mest intressanta är:

Youngs Dust Lands-serie
(tydligen "bättre än Hunger Games"...?!)

Roths Divergent-serie
(den kanske mest populära och den ska bli film och första boken kom ut när Roth var 23 år gammal och hon blir 25 i år jag vet inte riktigt vad jag ska säga om det här förutom utropstecken!!!)

Olivers Delirium-serie
(yay vår totalitära stat har ett botemedel mot kärlek som alla får ta för sitt eget bästa - alla nöjda och glada... ELLER..?!)

Condies Matched-serie
(yay vår totalitära stat hittar den perfekta partnern för dig så inga bekymmer där... ELLER..?!)

Westerfelds Uglies-serie
(som faktiskt kom ut före Hunger Games-böckerna och handlar om en totalitär stat där alla medborgare måste genomgå en förskönande plastikoperation - yay alla vackra och nöjda... ELLER..?!)

Det här är ett pågående (evighets)projekt utan någon som helst deadline och jag kommer givetvis att blogga om mina läsupplevelser. Jag tänkte börja med Dust Lands, Divergent och de där jag har på nattduksbordet.

The Governess Affair

"I am done with things happening to me. From here on out, I am going to happen to things."

Serena Barton i The Governess Affair

(Courtney Milans noveller kostar alla $0.99 utom den här som är gratis. Själv har jag nu läst allt hon skrivit och kan ju bara vänta på nästa bok som borde komma i juni/juli.)

Maj maj maj maj

I maj har jag varit på många promenader (se första bilden) och suttit mycket vid datorn medan jag drömmande har blickat ut mot majkvällen (se tredje bilden). Jag har också varit på stämningsfull vårsitz (se andra bilden) med vin, dans och ohämmat rumlande (sori inga bilder). Nu har jag också fått majsol (fjärde bilden)! Den lyser upp spegeln, smyckesställningen (som man ser skuggan av) och min fina bild med tibetanska spanieln och skorna.

Det var rapporten från första halvan av maj.

PS. Jag lärde mig ordet "rummel"/"rumlande" för fem minuter sedan när jag använde google translate på "revelry".

Great?

Nej alltså det var verkligen ingen instalove med The Great Gatsby för mig. Men jag är inte helt omöjlig. Om filmen är jättebra så läser jag om boken och den här gången med ett öppnare sinne. (Det hjälper också alltid att diskutera och att höra andras åsikter.)

PS. Hela boken sammanfattad i några seriestrippar. Fniss! Ja, det var i princip det där jag fick ut av den också.

Hazel & Augustus

Ansel Elgort och Shailene Woodley. Huvudrollsinnehavarna i The Fault in Our Stars-filmen. De spelar också tillsammans i filmatiseringen av Divergent, som jag har haft på nattduksbordet i forever and ever.

John Green höll examenstal på Butler University häromdan och det kan man läsa på hans tumblr. 

"This is the hero’s journey, right? The hero starts out with no money and ends up with a lot of it, or starts out an ugly duckling and becomes a beautiful swan, or starts out an awkward girl and becomes a vampire mother, or grows up an orphan living under the staircase and then becomes the wizard who saves the world. We are taught that the hero’s journey is the journey from weakness to strength. But I am here today to tell you that those stories are wrong. The real hero’s journey is the journey from strength to weakness."

Håller helhjärtat med och rekommenderar The Fault in Our Stars (för - vadå - fjärde gången?) till alla som vill läsa om riktiga hjältar...

Ground Control to Major Tom

Måste ju ha den här på min blogg. Nothing beats an astronaut, you say? How about an astronaut WITH A GUITAR?? IN SPACE?

Space Oddity av Chris Hadfield som har varit aktiv på twitter och youtube under sin tid på Internationella rymdstationen.

"...that's the best thing a girl can be in this world, a beautiful little fool."

Längtar ni också efter filmen? Och med "filmen" menar jag förstås "klänningarna, cocktailsen och Leo".

Snart är det 20-tal igen.

Matchande darlings

På tal om omslag. Vi har ett brittiskt omslag till Rose Under Fire. Det matchar det nya brittiska omslaget till Code Name Verity. Och jag har det gamla brittiska omslaget, som tydligen har ersatts nu då. Det här retar mitt ordningssinne och jag kan inte hjälpa att jag börjar fundera på om jag borde skaffa den nya CNV också...

Fotoomslag med människor är inte min favorit (för att förstås ser tjejen på CNV inte alls ut som Verity och varför ser tjejen på RUF ut att vara elva?). Men, bortsett från det så är de här två riktigt snygga ändå. Sådär helhetsmässigt.

PS1. Code Name Verity vann en Edgar för bästa Young Adult Mystery / Thriller!

PS2. Rose Under Fire kommer i juni! 

Flip

Jag är förstås fruktansvärt förtjust i Maureen Johnsons Coverflip-idé.

"I asked people to take a well-known book, then to imagine the author of that book was of the opposite gender, or was genderqueer, and imagine what that cover might look like. Because we have these expectations in our heads already."

Hon fick många svar. Här är ett exempel på Lauren Olivers Before I Fall. Först det riktiga omslaget, sedan ett förslag på hur den kunde ha sett ut om en man skrivit samma bok.:

Inte så konstigt att män inte läser "kvinnoböcker". Inte heller så konstigt att inte ens kvinnor ser "kvinnoböcker" som "seriös" litteratur.

"And the simple fact of the matter is, if you are a female author, you are much more likely to get the package that suggests the book is of a lower perceived quality. Because it's "girly," which is somehow inherently different and easier on the palate. A man and a woman can write books about the same subject matter, at the same level of quality, and that woman is simple more likely to get the soft-sell cover with the warm glow and the feeling of smooth jazz blowing off of it."

Så här ser Maureen Johnsons böcker ut:

(Jag har läst hennes The Name of the Star, om spöken, London och Jack the Ripper.)

Problemet är förstås inte bara yta. När vi förstår varför Joanne Rowling var tvungen att dölja sitt förnamn bakom initialer för att också pojkar skulle läsa henne böcker (eller egentligen: för att föräldrar skulle köpa hennes böcker åt sina söner) så tror jag att vi förstår det riktiga problemet. Avslutningsvis citerar jag ännu lite mer Maureen Johnson (fortfarande från samma artikel):

"Men wrote of Big Things that Mattered. Sure, some of them were endlessly introspective. Yes, the big things that mattered were often penises. Also, sex. Also sex with penises. Also, girls, and how difficult and incomprehensible and unattainable we are for some sex with penises. It was like the penis was literally the magical eleventh finger that allowed you to write, and if I could just GROW ONE SOMEHOW, or imagine it into being, I would gain the abilities I so desired."

Den här staden

"Hon drar ett djupt andetag, samlar alla lukter, tänker på allt som finns omkring, allt som finns omkring henne nu. Det är alltid Helsingfors, tänker hon. Det är alltid den här staden. Så många äldre, så många finare, så många rikare, så många mer pregnanta. Men det är alltid den här staden, för henne."

Ur Svulten, av Hannele Mikaela Taivassalo

Bää!