Blommor och tatueringar

Om jag hade varit den skämtande typen hade jag säkert dragit till med att "hej hörni, jag har skaffat tatuering!". För det är väl ingen nyhet att jag velat ha en i så länge jag kan minnas. Men vet ni det här att hitta rätt motiv, och plats på kroppen, och tatueringsställe... Ack så svårt för en velande själ som min. Så nej, ingenting har jag fått till stånd, utom en himla massa fina idéer (lite som med mitt liv, höhöhö). De av er som är mer insatta i mina tatueringsfunderingar vet att jag ofta tänker på blommor. Jag tycker mycket om rosor och jag tycker mycket om old school-rostatueringar. En röd ros är jättefin men är det verkligen jag? Nu hävdar både Olga och Hanna att jag definitivt är en röd ros (aww, smickrande är det iaf!). Jag har alltid tänkt att jag är en lite mer... diskret blomma. Jag har också tänkt att jag gärna vill ha en blomma som man kan hitta här. Alltså en oexotisk blomma. Plain and simple. 

 Jag minns i Lund då Olga blev tatuerad och en av hennes Lundkompisar berättade att hon gärna vill ha en vitsippstatuering. Min omedelbara reaktion: "Symbol för Kristdemokraterna. Sverigedemokraterna har blåsippan. Sorry!" Precis sådär är jag och precis sådär går det med alla mina egna idéer också. Glädjedödare. Det är ju bra att vara kritisk men ibland måste man tillåta sig själv att göra någonting också. (Okej det här inlägget börjar handla om mycket mer än tatueringar nu -> back to topic!) Blommor. Jag frågade av Nessie hurdan blomma han tycker jag är. 

"Ärligt. The first thing that comes to mind, bara."

"Ehhh... smörblomma."

"Va??"

(Heh, buttercup på engelska förresten!) Jaja, smörblommor är visst fina! Jag tycker om de flesta blommor. Det var bara lite... oväntat.

 Ni får hemskt gärna hjälpa mig. Vilken blomma är jag? Vilken blomma är du?