På fredagen ösregnade det och jag bestämde mig för att cykla till baren (15km) på en öl.
Kanske inte en av mina mest briljanta idéer.
På lördag var Pappa chaufför till Norrnäs. Blues at the Beach. Vi for via Mammas kompis och övertalade henne att komma med. Pappa gick och bar på vår ryggsäck (med förfriskningar..). Och här måst man sen gå i skogen o pissa! sa Mamma för hon hade varit där förr. Att paviljongen hade hur fina toaletter som helst kom som en stor överraskning för henne (eller så öppnade det några minnesluckor)...
Outfit: gröngråa kortkorta ("jaså har du vita trosor i dag ;)" tyckte Mamma...) bomullsklänningen som jag hade på Ruisrock, gråa strumpbyxor och mina lila converse som klarat sig relativt oskadda genom ett Ylonz, en Moskvaresa och ett Ruisrock men som fick sig ganska ordentligt på Holmen när jag spelade fyllefotboll med släktingarna och råkade trampa i ett lerdike. Ja. JAG spelade fotboll. Då förstår ni säkert vad the overall state of that party var... Jag passade kanske inte så bra in på Blues Beachen (sydstatsflaggor och boots) men jag blev inte heller nerslagen av nån närpesbo och det är ju i sig en bedrift.
Bandet som Mamma hade väntat på (Mommah Brothers) dök inte upp (!) så hon var besviken. Det var hela orsaken till att hon övertalat mig att komma med. Men jag träffade min gamla kompis Jessica och vi hade hur kul som helst. Vi lekte tillsammans redan som femåringar och delade vår första cigarett tillsammans när vi var tolv. Hon tyckte att jag ska komma till Närpes och festa med henne nångång. Jag sa when hell freezes over, nä det sa jag inte, jag sa det sku va trevligt, count me in ;)
På söndag tyckte jag det var på sin plats med en power walk runt Hienobackan.
Det var också på sin plats med hamburgare, glass och chips. Fortfarande med Pappa som chaufför.
No comments:
Post a Comment