Finbesök

Oh yeah. Jag har två av mina lady friends här över helgen. Trevlig helg alla!

Carry your world

Oj. Ursäkta mig. Här har jag bloggat på om allt möjligt tjafs och totalt glömt bort min verkliga uppgift: att följa med Hunger Games-nyheterna om Catching Fire-filmen! Vi har ett soundtrack. Okej, iofs har bara en av låtarna släppts än så länge men vi har låtlistan iaf. Och här har vi första låten:

1.Coldplay - "Atlas"

2. Of Monsters and Men - “Silhouettes”

3. Sia (ft. The Weeknd & Diplo) - “Elastic Heart”

4. The National - “Lean”

5. Christina Aguilera - “We Remain”

6. The Weeknd - “Devil May Cry”

7. Imagine Dragons - Who We Are”

8. Lorde - “Everybody Wants to Rule the World” 

9. The Lumineers - “Gale Song”

10. Ellie Goulding - “Mirror”

11. Patti Smith - “Capital Letter”

12. Santigold - “Shooting Arrows at the Sky”

13. Mikky Ekko - “Place for Us”

14. Phantogram - “Lights”

15. Antony & the Johnsons - “Angel on Fire”

Mmmm. Spännande blandning!

Serious heterosexual guys

Förutom att det här är äckligt så är det också lite fantastiskt. Det är liksom så öppet. Jag känner att det här citatet skulle sitta fint på väggen.

"I’m not interested in teaching books by women. Virginia Woolf is the only writer that interests me as a woman writer, so I do teach one of her short stories. But once again, when I was given this job I said I would only teach the people that I truly, truly love. Unfortunately, none of those happen to be Chinese, or women. Except for Virginia Woolf. And when I tried to teach Virginia Woolf, she’s too sophisticated, even for a third-year class. Usually at the beginning of the semester a hand shoots up and someone asks why there aren’t any women writers in the course. I say I don’t love women writers enough to teach them, if you want women writers go down the hall. What I teach is guys. Serious heterosexual guys. F. Scott Fitzgerald, Chekhov, Tolstoy. Real guy-guys. Henry Miller. Philip Roth."

- David Gilmour, författare och professor på University of Toronto 

Och reaktioner på det:

Maureen Johnson: It is entirely possible to be a good writer and an asshole

Mallory Ortberg: The Life of Virginia Woolf, Beloved Chinese Novelist, As Told By David Gilmour

The Belle Jar: An Open Letter to David Gilmour

Amanda Nelson: "I'm not interested in teaching books by women." A GIF Response

Eheh

"I'm sort of... coming off a bad relationship."

"When did it end?"

"Slightly before it started," Lincoln said.

- Rainbow Rowell, Attachments

Ärmlöst

<< Jennifer to Beth >> ... but let's be honest, almost nobody looks good in a strapless dress.

<< Beth to Jennifer >> So why has it become the dominant dress of our time? Do you know that they don't even make wedding dresses with sleeves anymore? Everyone - regardless of weight, chest size, back acne, stretch marks, hunched shoulders, or over-prominent clavicle - is forced to wear one. Why? The whole point of clothing is to hide your shame. (Genesis 3:7)

<< Jennifer to Beth >> Did you seriously just consult a Bible?

- Rainbow Rowell, Attachments

Feminist Frequency

Apropå förra inlägget så har Feminist Frequency (en youtube-kanal) gjort en bra video om Bechdeltestet. Den är ganska känd så ni har kanske sett den. Jag har säkert bloggat om den. Tänkte rekommendera en annan grej från Feminist Frequency. Miniserien Tropes vs. Women består av 6 videor som alla diskuterar olika klichéer i hur kvinnor framställs i populärkultur. Väldigt sevärda alla 6! Här är två av dem:

"The Smurfette Principle is the tendency for works of fiction to have exactly one female amongst an ensemble of male characters, in spite of the fact that roughly half of the human race is female. Unless a show is purposefully aimed at a female viewing audience, the main characters will tend to be disproportionately male." - TV Tropes

"In television and movies the straw feminist works by deliberately creating an exaggerated character of a feminist, which writers then fill with a bunch of oversimplifications, misrepresentations and stereotypes to try to make it easy to discredit or delegitimize feminism. The goal is to make feminists an our movements look completely ridiculous, over the top, and unnecessary." - Feminist Frequency

Skandalöst

De skandalösa är en historisk kärleksroman av Simona Ahrnstedt. Det är en kärlekshistoria mellan en sällskapsdam och en greve i 1600-talets Sverige. Den klarar Bechdeltestet på andra sidan. Vet ni hur många böcker som utspelar sig i nutid, inte är kärleksromaner, och ändå blir underkända? Massor! (Typ fucking Gone Girl!) Och ändå är det romancegenren som får kritik om förlegade kvinnoroller osv. Ha!

(Ärligt talat så vet jag inte om Gone Girl klarar Bechdeltestet eller inte. Jag har inte läst den. Det är bara en vild gissning. Rätta mig gärna! (Och självklart är Bechdeltestet bara ett sätt att se på hur kvinnor framställs i film/böcker och inte alls någon feminismgaranti men ändå!))

"The future came and went in the mildly discouraging way that futures do."

Förra hösten bloggade jag om Voyager-farkosterna på deras respektive 35-årsdagar. Voyager 2 den 20 augusti och Voyager 1 den 5 september (där tänkte jag förresten helt säkert på Starlight ("Far away, this ship has taken me far away...") när jag skrev den rubriken - yay, kul när någon upptäcker mina allusioner, även om det bara är Me from the Future!). Och just då, den 25 augusti närmare bestämt, lämnade Voyager 1 solsystemet (om man med solsystemet menar heliosfären). Det här bekräftades av NASA förra veckan, som ni alla säkert har hört vid det här laget. "What we can say is Voyager 1 is bathed in matter from other stars." Oooh!

Där i september 2012-arkivet hittade jag också det här: (och jag citerar alltså mig själv nu) "En dag i en inte så avlägsen framtid kommer du att höra Muse nya låt, Panic Station, och då kommer din kropp att börja dansa. Nu vet du det." ---> Was I right or was I right?? Right?

Och om vi går till september 2011 så ser vi lilla Sune, som var alldeles splitterny! Som en krispig höstdag. Idag blev han finsk mästare i vallning. Hell yeah Sune!

Oj. Nu blev det måndag. Så passande då. Här är några bilder från förra veckan:  

Skärgårdsliv i september (och det magiska med te)

Vilken helg! Solsken, stugliv, simning, stjärnhimmel, sträckläsning. De här bilderna ljuger inte:

Fredag!!!

Aaah - life is good!

Picknick på klipporna.

Söndag.

Igår kväll kom jag hem och imorse var det först lite tungt. Den här bildserien på Hugo får illustrera hur min måndagsmorgon såg ut:

Nej vafan.

Måst.... hålla i mig... en stund.

Öhhh... Var e jag?

Nej satan.

Blööörgghh.

Sedan drack jag en stor kopp te och kände hur mina krafter återvände. Helge visar:

I got this.

Glad måndag allihopa!

Ridicule is nothing to be scared of

Här har ni tre låtar att lägga till i er Party Playlist, eller er Feelgood Playlist. Eller er British Men Showing Us Their Handsome Playlist. Helt hur ni tycker. Varsågoda!

Höstens mest efterlängtade

Ja, Rose Under Fire var den mest efterlängtade boken 2013 för mig. Det betyder inte att bokhösten blir helt genomtråkig. Förutom att jag har cirka sjuttifem olästa böcker (och det är bara på mitt nattduksbord) så finns det några böcker att längta efter också.

September

Tjaa... Code Name Verity har kommit ut på svenska nu. Just sayin! (Okej jag lovar, det var det sista CNV-relaterade för idag!)

Oktober 

Jag ser framför mig en regnig oktoberkväll. Med mycket te. Och så nyaste Julia Quinn! Yay!

November

Tredje och sista delen i Engelsforstrilogin! Det här är så spännande att jag vet inte hur jag ... ahh!

BONUS! Catching Fire-filmen har ju premiär i november.

December

Courtney Milan. Jag är lite obsessed. Jag har läst de två första böckerna i den här serien och de är så sjukt bra.

Rose Under Fire

Årets mest efterlängtade bok. En historisk roman av Elizabeth Wein (som skrivit Code Name Verity!). 

Rose Justice is a young American ATA pilot, delivering planes and taxiing pilots for the RAF in the UK during the summer of 1944. A budding poet who feels vividly alive while flying, she is forced to confront the hidden atrocities of war - and the most fearsome.

Rose blir tillfångatagen och förd till Ravensbrück och det här är hennes överlevnadsberättelse. Det är också en kärleksförklaring till vänskapens och skrivandets kraft i fruktansvärda och tröstlösa omständigheter.

Precis samma teman som i Code Name Verity (min favoritbok 2012 ifall någon missat)! Andra likheter är att de är båda epistolära (dagböcker, brev, rapporter, sånt) och att flygning på något sätt spelar en väsentlig roll (författaren är själv pilot).

Över till olikheterna. Och de är väldigt olika. Medan Code Name Verity har starka drag av en äventyrsroman (spies & planes & explosions!) så är Rose Under Fire helt enkelt detta: en överlevnadsberättelse. Dessutom, pga det epistolära formatet kommer vi hemskt nära huvudpersonerna och Verity och Rose är två helt olika personer. Det här är orsaken till att jag, trots att båda böckerna är fantastiskt bra och välskrivna, ändå föredrar Code Name Verity (lite grann!) medan jag är övertygad om att många föredrar Rose Under Fire istället.

(En parentes. Jag gillar väldigt mycket att det förekommer någon slags romantic love story i både CNV och RUF men att de är väldigt mycket i bakgrunden och egentligen inte har något med handlingen att göra överhuvutaget.)

Även om det alltså inte är en fortsättning utan en "companion novel" så rekommenderar jag att man läser CNV först. Vi får nämligen veta lite vad som händer med vissa personer från CNV! (Iiih! Det var faktiskt mer sånt än jag hade hoppats på. Jag hade några fangirl moments där!)

(Det här är vad Wein säger om sin nästa bok: "It’s set in Ethiopia in 1935 and there will be flying in it." Spännande!)

Den kom ut i USA häromdan och där ser den ut såhär:

Jag försökte hålla det kort för att jag vill att ni ska orka klicka vidare (I tried)! Här är dagens viktigaste länkar:

"It’s interesting: throughout the book there are four different Roses. But it’s always, always the same person. Because her voice is the same but the level of maturity is not – there is a question of superb writing skills here. Rose’s naivety and eagerness to start with are so painful because you just know they will not survive the war."

Om någon blev nyfiken och vill läsa en utförlig recension så är The Book Smugglers alltid bra. (De gillade också Code Name Verity massor.)

"I feel that my duty as a writer is not to describe in detail the evil of any specific regime but to warn the reader that the potential to embrace such a regime lies dormant in all of us."
Elizabeth Wein skriver bra om ondska och nazism. Går bra att läsa också om man inte är så nyfiken på boken.

 
"Here’s the truth: friendships between women are often the deepest and most profound love stories, but they are often discussed as if they are ancillary, “bonus” relationships to the truly important ones. Women’s friendships outlast jobs, parents, husbands, boyfriends, lovers, and sometimes children."
Emily Rapp skriver personligt och gripande om kvinnlig vänskap och nämner vänskapen mellan kvinnor i koncentrationsläger. Det här kan (ska!) man läsa också om man inte är det minsta intresserad av boken.

Den tjugofjärde augusti

Jag fyllde alltså 28 för två veckor sedan och som den duktiga bloggare jag är så knäppte jag bilder hela dagen. Sedan så kom jag mig bara inte för att blogga om det... Men här har ni nu i alla fall - min födelsedag i bilder:

Dagen började extremt tidigt med en snabb frukost.

Sedan svettade jag ner min frisyr när jag sprang med mina väskor till Bölestationen för att hinna till Vasatåget.

På tåget läste jag Grave Mercy, en bok som jag skaffade pga assassin nuns! Helt på sant. Det är vad den handlar om. "If she chooses to stay at the convent, she will be trained as an assassin and serve as a handmaiden to Death." Utspelar sig i 1400-talets Bretagne. (Den var inte jättebra men ändå - ASSASSIN NUNS!) Här försökte jag fota den tillsammans med Tavastehus slott:

På Vasa tågstation möttes jag av sång och blommor (i ciderflaska) av mamma, pappa och moster Kati som var på Österbottenvisit den helgen. Jag fick också ringen som syns på bilden.

Sedan for vi till Juthbackamarknaden (första gången för oss alla!) och promenerade och jag hittade gamla böcker (surprise surprise!!). När vi var färdiga och promenerade mot bilen så spontanshoppade vi också en gammal skolkarta (som inte ens ryms in i min lägenhet)!

Här ville jag att mamma skulle fota mig med min karta:

Skyddskåristens minnesbok:

När vi kom hem flyttade Gösta och Börje några får.

Och så dukade vi bordet tills gästerna (Fammo och Nessie) kom.

Lilla My-frisyr!

Vi åt råsa prinsesstårta. I ett oövervakat ögonblick försvann en del av marsipanen från tårtan. Gissa vem som var den skyldige?

Jo - THIS GUY!!!:

HUGO, 4 ÅR. FAVORITMAT: ALLA SÅRTERS PIPDJUR, FLUFIGA ANKBARN (snyft!), SHIPS, RÅSA PRINSESSTÅRTAR.

Det var ungefär lika många hundar som människor på mitt kalas!

När det blev mörkt for jag med Nessie hem till honom och han körde upp på gräsmattan så jag fick gå och välja äpple från äppelträdet.

Jag läste sista sidorna i boken.

Och av Nessie fick jag ett paket som matchade min skjorta!

(Det var örhängen!)

Jag fick blommor!

Lisa var här igår och vi firade min födelsedag med vin och tomatsoppa. Jag kan laga annat än tomatsoppa men inte så bra...

All in all en riktigt lyckad helg med prat, skratt och vin båda kvällarna. Och ljumma septemberkvällar - wow!

Nessie's soft side

Nessie förklarade sin bilmusik med att han har "en mjukare period".  

Jag gillar!

Nytt & rött

Premiär för nya Muse-tskjortan på knytkalaset ikväll! Nagellacket är Wet n Wild (megalast!) (från Seppälä) och heter I Red a Good Book. Oh yeah!

Graduttaa

Dagens länktips: en finsk graduskrivar-tumblr.

Det är september satan

När orealistiska planeringar och storhetsvansinnet når sin absoluta kulmen. Nyår för evighetsstuderande. Skål!

Glitterlack - Prim & Proper, H&M

Te - vitt med apelsinsmak

I äkta septemberanda tänkte jag skriva ett par listor. Härligt att skriva listor. Det är sällan man får så stor tillfredsställelse av att åstadkomma någonting så litet.

Bloggmotivation:

- Jag vill! Helatiden!

- Fammo vill läsa om vad jag gör och hur jag inte går ensam i mörka gränder.

- Ellen på Blejk, fejt & fab la till mig på sin länklista (omg)!

Blogga om:

- Den där konserten som vi var på i juli.

- Hur jag firade min födelsedag för ett par veckor sedan.

- Läsrapport för januari - maj 2013. 

- Recensera den där superefterlängtade boken som jag läste nångång i juni.

Ehh, jo. Lovar att skriva om fräschare saker också. Men å andra sidan. Det blir ju bra text när man har haft tid att reflektera över sakerna. (Eller det är vad min graduhandledare säger iaf. Egenskaper hos en bra handledare: humor, taktfullhet, optimism.)