Jullov

Jag fick en HBL:s "Öva svenska med mig" t-skjorta. Jag tänkte kanske ha den på mig om jag far ut i Närpes, vad tror ni om det?  

24

Jag är Diva, allt jag berättar är sant.

God Jul bloggen!! Tjugofjärde luckan: DIVA, av Monika Fagerholm. Mer om den senare.

23

When Charles Dickens wrote "It was the best of times, it was the worst of times", I believe he must have been having an affair with his married ex-boyfriend.

 Carrie Bradshaw

Dickens. Jag är inne i en Dickens-period just nu och trots att jag inte har läst ut David Copperfield  ännu tycker jag att det är den som ska finnas i lucka 23. Det berömda citatet ovan är från A Tale of Two Cities. Men nu passar det bäst med The Christmas Books. Utdrag ur The Chimes:

Black are the brooding clouds and troubled the deep waters, when the Sea of Thought, first heaving from a calm, gives up its Dead. Monsters uncouth and wild, arise in premature, imperfect resurrection; the several parts and shapes of different things are joined and mixed by chance; and when, and how, and by what wonderful degrees, each separates from each, and every sense and object of the mind resumes its usual form and lives again, no man - though every man is every day the casket of this type of the Great Mystery - can tell.

The Great Christmas Playlist

Eller åtminstone en början! 

She Came Home for Christmas

Med traditionella julfavoriter som

O Holy Night, Eric Cartman

Angelfuck, Misfits

Please, Please, Please, Let Me Get What I Want, The Smiths

och självklart Don't Touch Her There (eller She Came Home for Christmas) av Mew.

22

Who would have thought the old man to have had so much blood in him?

 Är från Macbeth, och citeras i Hercule Poirot's Christmas, en ovanligt blodig kriminalroman av Agatha Christie. Om jag minns rätt (har inte boken här) så skrev hon den efter att en vän hade antytt att hennes mord blivit så "rena" och behärskade. Det här är det inte. Brutalt och very much ett locked-room-mystery. En perfekt Christie alltså.

(Halsbandet lär man kunna köpa på modcloth.com och hittar man inte det så finns där en jäkla massa annat..!)

Julklappar

Ikväll har jag städat, tvättat kläder, packat några julklappar och nu ska jag packa väskorna inför jullovet. Jag tar 13.06-tåget till Vasa imorgon. Vi tänkte dricka öl i restaurangvagnen med Hanna.

21

I am a fallen woman, but I assure you: I did not fall. I was pushed.

Romola Garai som Sugar, bild från inspelningen av miniserien.

 Nåja. Dags för 21:a luckan, och den här har jag berättat om tidigare. The Crimson Petal and the White av Michel Faber är en stor favorit. Med betoning på stor, kanske sisådär 800 sidor, och tro mig - du vill ha mer.

PS. Romola Garai är hot.

Olga tycker

Att den här också ska få va med på The Great Christmas Playlist. Det får den!

Jag vet inte med er men

Jag känner att horror punk, det är den här dagens melodi.

Starstruck

En annan gång jag blev alldeles starstruck på jobbet var i en matbutik nånstans i Esbo (där jag råkade jobba den dagen) dit Märta Tikkanen kom för att handla. Sådär bara. Jag kände genast igen henne redan då hon stod i kön (hur är det möjligt förresten? har jag inte bara sett typ nåt författarporträtt från 70-talet av henne?) och blev ännu mer säker på min sak när hon började prata med mig (hon är jättetrevlig!) och jag hörde i hennes finska att hon är svenskspråkig. Perfekt finska pratade hon förstås men sådär med en (Helsingforsisk) finlandssvensk accent. Hon räckte mig sitt bankkort och där såg jag då helt svart på vitt att det stod Märta Tikkanen och som om inte det vore nog visade hon ännu sitt identifikationsbevis åt mig (som man gör när inköpen överskrider en viss summa). Sedan hann jag i några sekunder fundera på att ta hem hennes autograf, som hon då skrivit under kortköpet med, men tog mitt fönuft till fånga och lämnade kvar lappen i kassalådan. Faktiskt.

20

Tietenkin jokainen nainen on tietyssä pisteessä huora. Mutta toiset ovat enemmän huoria kuin toiset. Toisilla se on enemmän verissä; toiset ovat oppineet tai kasvaneet siihen, toiset ovat sitä luonnoltaan. Miksi kaikki virolaisnaiset ovat huoria? Onko se niillä geeneissä? Niin ihmetellään Helsingin Sanomissa Kirstin palstalla ihan julkisesti.

Vad är mer naturligt nu än att fortätta med lucka 20 och Sofi Oksanens Stalinin lehmät (Stalins kossor). Jag började läsa i den i bokhandeln och efter första sidan visste jag att jag måste ha den här boken. Egentligen redan efter första stycket, eller första meningen. Man gör ett stort misstag om man låter sig avskräckas av ätstörningstemat. Det avskräckte nämligen mig i början. Jag trodde liksom att den handlade om sådant. Det gör den nog men inte på ett störande sätt. Berättelser med intelligenta huvudpersoner är något jag inte kan motstå och berättarjaget i Oksanens debutroman visar prov på just det. Det är inget tyck-synd-om-mig-och-det-är-samhällets-fel-att-jag-skär-mina-handleder-trams (så som jag föreställer mig ätstörningsböcker...). Det är bara en riktigt bra roman. Om Anna, som växer upp i Finland på 80-talet, om hennes mamma Katariina som lämnade Estland för att gifta sig med en finsk man och om Annas mormor, som de besöker i Estland. Om att äta och att inte äta.

Efter lite gnällande över bokpriserna köpte mamma Puhdistus (Utrensning) åt mig när hon var i Helsingfors på shopping för ett par månader sedan. Det var en lätt berusande läsupplevelse det med. Trots att jag egentligen inte läser så där grymma böcker. Om de inte är riktigt, riktigt bra förstås, för då kan jag inte låta bli.

Så berättade Annika att hon sett Sofi Oksanen på stan och då lovade jag att blogga om att jag inte bara sett Oksanen - jag har t.o.m. betjänat henne i butikskassan! Jag jobbade som kassatant i en liten matbutik i Berghäll när helt plötsligt Sofi Oksanen kommer in och köper mat precis som vanligt folk. Jag blev alldeles till mig och visste inte riktigt vad jag skulle göra så jag bestämde mig till slut för att helt enkelt försöka göra mitt jobb... Heh. Det gick sådär.

Jag avslutar med ännu ett utdrag ur boken:

... kävivät vetämässa kunnantaloon salkoon sinimustavalkoisen lipun Viron itsenäisyyspäivänä ja yrittivät palauttaa ihmisille heiltä anastettua omaisuutta. Ja odottivat Lännestä sitä valkoista laivaa, jossa tulisi apu, joka pakottaisi puna-armeijan pois.

Sitä valkoista laivaa ei tullut.

27 vuotta myöhemmin tuli valkoinen talo, Viru-hotelli.

Ja sitten ensimmäinen valkoinen matkustajalaiva Helsingin ja Tallinnan välille. [...]

Ja vielä myöhemmin lisää valkoisia laivoja täynnä pienen armeijan verran humalaisia suomalaisia.

Sofi Oksanen och Stieg Larsson

Brittiska The Times jämförde Sofi Oksanen med Stieg Larsson i en artikel i somras. Helt naturligt egentligen; såhär citerar Hbl artikeln: "Oksanen är en yngre, mer litterär författare från Finland, som är intresserad av samma teman om sex och våld, följder av kvinnohat och tillfredsställelse av personlig hämnd som Larsson". Att det är fråga om två nordiska författare som blivit internationellt uppmärksammade är säkert en bidragande orsak till varför en engelsk läsare lättare förknippar dem. Jag tycker det var en intressant och uppfriskande liknelse kanske mest av allt för  att man riktigt kände hur den irriterade ganska många självutnämnda litteraturproffs, som ju hade lärt sig att Sofi Oksanen, det är minsann Fin Litteratur, medan Stieg Larssons deckare är just bara det - deckare. Ja, läs bara kommentarerna till hbl-artikeln... (Ex. Johan S: "Stieg Larsson har skrivit tre dåliga deckare som borde ha redigerats bättre, de är helt enkelt för långa. Sofi O har däremot skrivit högklassig litteratur med fakta i bakgrunden. The Times har nog missförstått det här med "litteratur", skräpdeckare brukar inte räknas in...") Nu var det ju faktiskt ingen som påstod att språket var en gemensam faktor hos de här författarna, eller stilen, eller ens genren. Och jag är ganska säker på att Larsson också tog med "fakta i bakgrunden".

Till och med de som läst och uppskattat Larssons böcker känner sig pressade att tillägga hur det alltså är fråga om en deckare, och inte något annat! Bland de som kommenterat Män som hatar kvinnor på adlibris hittar vi Michael, som menar att boken är "fullt adekvat" och inleder med "Detta är en helt OK bok." Han menar att den hör till de bästa av moderna svenska kriminalromaner och man undrar ju varför han inte sätter punkt där utan fortsätter med ett OBS OBS OBS

"Dock: Detta är inget litterärt mästerverk. Är det ett sådant man är ute efter gör man bäst i att vända sig någon annanstans."

OMG Michael!!! You don't say?! Tusen tack för hjälpen jag förstår inte hur jag förirrat mig till deckarhyllan och i misstag nästan valt en Stieg Larsson men NU räddade du mig minsann i sista stund! Nära ögat där, det stod liksom mellan Tomas Tranströmer och den här.  

Anna kommenterar också boken och liknar den vid en bra actionfilm, någonting som jag absolut kan hålla med om (fast jag skulle säga att tvåan och trean är betydligt mer action än ettan). Anna vill ändå avsluta med att berätta för oss alla att hon minsann också har läst Kafka i gymnasiet och kan skilja på litteratur och Litteratur: "Litterärt är den definitivt inget speciellt så om det är en skönlitterär upplevelse man vill ha är inte detta rätt bok."

Alla kan inte tycka om Stieg Larssons böcker. Just de sakerna som får mig att tycka om dem kan för någon annan vara ordentliga deal breakers. Men. There's no need to state the obvious. Tack för hjälpen men vi vanligt folk kan följa skyltarna i bokhandeln.

Avslutningsvis vill jag länka till några utländska recensioner:
The Girl With the Dragon Tattoo
The Girl Who Played With Fire
The Girl Who Kicked the Hornet's Nest

Förlåt Johan, Michael och Anna. Det är ganska fräckt att använda er som exempel, helt utan att ni har möjlighet att försvara er.

Jag tror vi alla kan hålla med om att jag verkligen behöver ett jullov.

Jo månne int

Valkoinen joulu koko maassa.

19

Lisbeth Salander var för dagen klädd i en svart tröja med bild på ET med huggtänder och texten ”I am also an alien”. Hon hade en svart kjol som var trasig i fållen, en sliten svart midjekort skinnjacka, nitbälte, kraftiga Doc Martens-kängor och tvärrandiga grön-röda knästrumpor. Hon hade lagt en makeup i en färgskala som antydde att hon möjligen var färgblind. Hon var med andra ord ovanligt prydlig.

Ja. Millennium-trilogin av Stieg Larsson hör till mina favoritböcker. Första boken håller ett ganska klassiskt deckarformat (lovely!) medan tvåan och trean är mer thrillers. Huvudpersonerna är inte som huvudpersoner i svenska deckare brukar vara (feta alkoholiserade medelålders män med relationsproblem), storyn innehåller rätt många fantastiska element (hey - Lisbeth Salander löser Fermats sats!) och det går bra för the good guys och dåligt för the bad guys. Det är pretty much allt jag vill ha av en deckare. Gärna lite humor också (Paolo Roberto alltså, come on!). De tre böckerna är:

Män som hatar kvinnor

Flickan som lekte med elden

Luftslottet som sprängdes

Julklappsshopping

Är vad jag har gjort idag. Ganska effektivt också tycker jag. Nu har jag bara en kvar!

18

"Hegels förnuft är alltså ett dynamiskt förnuft. Eftersom verkligheten är full av motsättningar, så måste en beskrivning av verkligheten också bli full av motsättningar. Du ska få ett exempel på det också: Det berättas att den danske atomfysikern Niels Bohr hade en hästsko ovanför sin ytterdörr."

"Det betyder lycka."

"Men det är ju bara gammalt skrock, och Niels Bohr var faktiskt allt annat än skrockfull. En gång fick han besök av en vän som kommenterade hästskon: 'Du tror väl inte på sådant där', sa han. 'Nej', svarade Niels Bohr, 'men jag har hört att det ändå bringar lycka'."

"Jag saknar ord."

"Men svaret var dialektiskt eller självmotsägande. Niels Bohr, som i likhet med diktaren Vinje var känd för sin vidsynthet, sa en gång så här: 'Det finns två slags sanningar. Dels de uppenbara sanningarna, där motsatsen alltid är felaktig,och dels de djupare sanningarna, där motsatsen också är rätt.'"

Världens mest sålda bok år 1995. Lucka arton är Sofies värld (Sofies verden) av Jostein Gaarder. I fjortonåriga Sofies liv börjar det hända fantastiska och bisarra saker när hon inleder en minst sagt okonventionell filosofikurs. Som introduktion till filosofin är den alldeles fantastisk. Som roman är den spännande och uppbyggd på ett ovanligt och intressant sätt. Det är från den här boken jag tog mitt tyska namn till tyskalektionerna i högstadiet, Hilde. (På franskalektionerna hette jag Simone...) En annan bok av Gaarder som jag läst och tyckt mycket om är I en gåtfull spegel, där en ängel besöker en liten flicka som är döende. Den utspelar sig runt jul och är hemskt vacker. Den är också betydligt kortare än Sofies värld, så man hinner bra läsa ut den under en jullovsdag. 

På adlibris finns den på norska (och engelska, men då väljer man norska!): Ariel forteller om livets gåter og om verdens sammenheng, og Cecilie lærer ham om hvordan det er å være menneske. Om å leve og å dø.

Julstämning

Igår var jag på Lyrans och Akademens julkonsert i Johanneskyrkan. Sedan drack vi glögg, åt jättegoda saker, och jag lärde mig vika julstjärnor! Sedan gick jag hem och sov i fjorton timmar. Det känns nästan som jullov nu men ännu ska jag orka lite lite till före jag tar ledigt.

På radion i bussen igår

Mera Sylvia

För ingen har fått riktigt nog, eller hur? Jag tänkte dela med mig av några korta utdrag ur hennes dagböcker som jag skrev ner i min 06-07 skoldagbok. Det var sommaren 2006 som jag hittade The Bell Jar och hennes dagböcker (på svenska) i Korsnäsbibban och läste dem hemma i vardagsrummet och på posten där jag sommarjobbade.

"Hör du lille vän", sa hon mycket bestämt, mycket medvetet, "när jag inte vill bli kysst då blir jag inte kysst. Jag är en stor flicka nu och jag kan ta vara på mig själv."

Pojken flinade. "Vet du vad", sa han med ett skratt, "det gläder mig verkligen att höra att du kan ta vara på dig själv när du är med mig. För jag har gått ut med en massa flickor som ta mig tusan inte har kunnat det."

Hur kan du vara så många kvinnor för så många människor, du märkliga flicka?

Jag undrar. Jag undrar förfärligt mycket. Är jag rädd att mitt liv saknar styrsel? Skrämmer det mig att välja väg efter universitetet? Vill jag krypa in i en mental bjässes väldiga fadersfamn? Lite grann kanske. Jag vet inte. [...] Jag håller på att lära mig hur jag ska jämka ihop de vilda drömidealen och de nödvändiga realiteterna utan denna ylande smärta.

En liten sammanfattning efter en stor orgie. Det är morgon, en grå, högst nykter morgon med kalla vita puritanska ögon som stirrar på mig. Igår kväll blev jag full, mycket full, underbart full och nu är jag bakis, efter sex timmars svettiga sömn sovande som ett barn. [...]

Sedan hände det värsta, den där långa mörkhåriga snyggingen, den ende där som var stor nog för mig, han som hade stått och hängt över kvinnorna, och vars namn jag hade frågat efter i samma ögonblick jag kom in i rummet men inte fått veta av någon, kom fram och spände blicken i mig och det var Ted Hughes. [...] och pang var dörren stängd och han skvalpade konjak i ett glas och jag skvalpade in den någonstans där min mun befann sig sist jag hade den. [...] och jag stod och stampade i golvet och han stod och stampade i golvet och sedan kysste han mig pang bom mitt på munnen och slet av mig scarfen jag hade om håret, min vackra röda scarf som har nötts av sol och mycket kärlek och vars like jag aldrig mer ska finna.

Varför fortsätter detta gröna klet att i all oändlighet välla ut ur skallen, sippra ner i halsen, i lungorna, och klibba igen, att lägga sig som tjocka sega klumpar bakom ögonen: det känns ibland som om jag snyter ut de ruttnande resterna av min egen upplösta hjärna.

Men mitt i denna förfärliga sorg, denna sjukdom, denna trötthet, denna rädsla håller jag ändå igång: än kan man glädjas åt naturen och sina närmaste och allt som finns att läsa och se.

Jag kan för tillfället relatera rätt bra till det där gröna kletet...

I boken fanns ett citat ur Joyce's Odysseus: "Håll fast vid nu och här, genom vilka hela framtiden rusar mot det förgångna."

17

Life is pure farce from beginning to end, with a little black comedy thrown in for shade. If it was anything else, mankind would have stuck his collective head in the gas oven years ago. No one could tolerate seventy years of tragedy. When I die - probably of cancer - Jane has promised to put on my tombstone: "Here lies Anne Cattrell who laughed her way through it. The joke was on her but at least she knew it."

Lucka 17. Minette Walters. När kommer nästa bok?? Walters är min favorit av nu verksamma deckarförfattare. (Fast hon på sistone inte varit så himla verksam, hur skulle det vara med en till bok snart, ja?) Det var mommo som tipsade mig om Walters för sisådär tio år sedan och jag började med debuten, The Ice House. Det är också den jag väljer till dagens lucka.

Se vilket fint omslag! Åh.

The Scold's Bridle var mitt andra alternativ, av nån orsak minns jag också den hemskt bra. Alla hennes böcker är bra, och helt orelaterade, så det går bra att börja med vilken som helst som du kommer över. (Anne Cattrell är faktiskt med på ett hörn i en av hennes andra böcker också men har inget med handlingen att göra.) Jag såg en intervju med Walters för många år sedan, hon var helt fabulous!! Och jag har försökt hitta den på youtube utan resultat. Författarintervjuer hör tyvärr inte till de mest uppladdade...

16

'It is over! it is over' she repeated to herself again, and again, in nervous gratitude. 'The worst is over!'

Mary talked, but she could not attend. She had seen him. They had met. They had been once more in the same room!

Soon, however, she began to reason with herself, and try to be feeling less. Eight years, almost eight years had passed, since all had been given up. How absurd to be resuming the agitation which such an interval had banished into distance and indistinctness! What might not eight years do? Events of every description, changes, alienations, removals, all, all must be comprised in it; and oblivion of the past - how natural, how certain too! It included nearly a third part of her own life.

Alas! with all her reasonings, she found, that to retentive feelings eight years may be little more than nothing.

Confession: Den här boken hade jag ursprungligen tänkt placera bakom en annan lucka men efter att google tipsade om att det är Jane Austen's födelsedag idag (16.12.1775) så gjorde jag en diskret ändring på ordningen och bakom dagens lucka har vi nu: Persuasion. Alla sex är de mästerverk och absoluta must-reads osv men jag valde nu Persuasion. Den har någonting som tilltalar mig. Någonting som talar till mig.

Nej herrejävlar

Worst vintage ads. Vissa lite småroliga, andra bara fel. Alla väldigt politiskt inkorrekta år 2010.

På tal om säckpipor

Och hur de är awesome. Så tipsade en trogen bloggläsare om de här:

15

Life has been some combination of fairy-tale coincidence and joie de vivre and shocks of beauty together with some hurtful self-questioning.

Sylvia är Sylvia och vi älskar henne, okej? Bakom lucka femton finns hennes The Bell Jar. Läs den! Läs sedan hennes dagböcker och hennes poesi. Det var allt jag hade att säga idag. Nu tänkte jag citatbomba er. (Citaten är från The Bell Jar, dagböckerna och hennes diktsamlingar. Jag äger ingen av dessa (snyft!) och har därför googlat fram allt.)

"I didn't know shorthand either.

This meant I couldn't get a good job after college. My mother kept telling me nobody wanted a plain English major. But an English major who knew shorthand would be something else again. Everybody would want her. She would be in demand among all the up-and-coming young men and she would transcribe letter after thrilling letter.

The trouble was, I hated the idea of serving men in any way. I wanted to dictate my own thrilling letters."

"I saw my life branching out before me like the green fig tree in the story. From the tip of every branch, like a fat purple fig, a wonderful future beckoned and winked. One fig was a husband and a happy home and children, and another fig was a famous poet and another fig was a brilliant professor, and another fig was Ee Gee, the amazing editor, and another fig was Europe and Africa and South America, and another fig was Constantin and Socrates and Attila and a pack of other lovers with queer names and offbeat professions, and another fig was an Olympic lady crew champion, and beyond and above these figs were many more figs I couldn't quite make out. I saw myself sitting in the crotch of this fig tree, starving to death, just because I couldn't make up my mind which of the figs I would choose. I wanted each and every one of them, but choosing one meant losing all the rest, and, as I sat there, unable to decide, the figs began to wrinkle and go black, and, one by one, they plopped to the ground at my feet."

"So I began to think maybe it was true that when you were married and had children it was like being brainwashed, and afterward you went about as numb as a slave in a totalitarian state."

"I took a deep breath and listened to the old brag of my heart. I am, I am, I am."

"Let me live, love and say it well in good sentences."

"There must be quite a few things that a hot bath won't cure, but I don't know many of them."

"I was supposed to be having the time of my life."

"What did my fingers do before they held him?

What did my heart do, with its love?"

"I don’t care about anyone, and the feeling is quite obviously mutual."

"Yes, my consuming desire is to mingle with road crews, sailors and soldiers, barroom regulars—to be a part of a scene, anonymous, listening, recording—all this is spoiled by the fact that I am a girl, a female always supposedly in danger of assault and battery. My consuming interest in men and their lives is often misconstrued as a desire to seduce them, or as an invitation to intimacy. Yes, God, I want to talk to everybody as deeply as I can. I want to be able to sleep in an open field, to travel west, to walk freely at night..."

"I collected men with interesting names. I already knew a Socrates. He was tall and ugly and intellectual and the son of some big Greek movie producer in Hollywood, but also a Catholic, which ruined it for both of us."

"I want to write because I have the urge to excel in one medium of translation and expression of life. I can't be satisfied with the colossal job of merely living. Oh, no, I must order life in sonnets and sestinas and provide a verbal reflector for my 60-watt lighted head."

"I’ll never speak to God again."

"Every woman adores a Fascist,

The boot in the face, the brute

Brute heart of a brute like you"

"Out of the ash I rise with my red hair

and I eat men like air."

"Life was not to be sitting in hot amorphic leisure in my backyard idly writing or not writing, as the spirit moved me. It was, instead, running madly, in a crowded schedule, in a squirrel cage of busy people. Working, living, dancing, dreaming, talking, kissing- singing, laughing, learning."

"So much working, reading, living to do! A lifetime is not long enough."

14

Mitt hår var mörkt och stod som småspik ur skallen. Ansiktet låg i röda fåror på en veckad hals, och naveln den var inte heller snygg. Den hade pappa fått knyta ihop själv medan förlossningsläkaren höll på med en blindtarm på bottenvåningen.

- Hon ser ut som en fyrtioårig springpojke på Hufvudstadsbladets kontor, konstaterade pappa.

Mamma sa att hon hoppades på en snabb förändring och att halsen skulle bli lång.

Lucka 14: Från Twenty Gold till Kent, Agneta von Koskulls barndomsskildring i ett Helsingfors på 1950-talet. Lite Henrik Tikkanen möter Nancy Mitford (hon har jämförts med båda). Först och främst är den underhållande. Sedan har också tidsepoken och miljöerna sin charm (särskilt för finlandssvenskar). Och - för att gå lite djupare - så ger den också ett himla intressant porträtt av hennes mamma, en modern yrkeskvinna (som röker och dricker som en hel karl). Titeln syftar förresten på mammans cigaretter.

13

-Vad bad du henne framföra?
-Bara några ord. "Naket lik funnet i ditt badkar. Var vänlig förklara."

Mord!! Äntligen!! Av Sveriges deckardrottning (och det finns inga andra!) Maria Lang. Nu har jag inte en enda Lang i bokhyllan här i Helsingfors så därför är citatet ovan kanske redan bekant för er (från det här inlägget) från En skugga blott. Nu är det ju meningen att jag ska välja en bok så ni märker kanske att jag har gjort det lätt för mig själv såhär på Luciadagen. Idag måste man bara välja Vitklädd med ljus i hår. Om en Lucia som spetsar glöggen med annat än sprit.  Sådär överlag anses det vara högst kvalitet på hennes första böcker (från 50-talet). Av dessa är t.ex. Tragedi på en lantkyrkogård perfekt julläsning då den också utspelas i jultider. Maria Langs böcker hittar man på bibliotek, loppis eller i mommos bokhylla. Det här är charmiga pusseldeckare då de är som allra allra bäst. Det är midsommarfirande i svenska småstadsidyller, det är disputationsångest hos litteraturvetare i Stockholm och det är nakna lik i badkar. Dessutom är böckerna ofta fantastiskt snygga.

Öl och kondomer

Är man ett snällt barn tar man med sig en liten julklapp till julfesten och jag tänkte till gårdagens julfest att kondomer på burk - det blir minsann en bra julklapp! Jag tog god tid på mig att välja den finaste burken och så tog jag ett par öl och gick mot kassan. Megalång kö. Jag tänkte att det känns lite pinsamt att det enda jag ska köpa är öl och kondomer och funderade på att sådär lite ursäktande förklara mig med att alltså jag ska på julfest. Så insåg jag att det knappast skulle göra saken bättre på något sätt så jag höll tyst och försökte att inte dra uppmärksamhet till mig. Sedan blev det äntligen min tur och kassatanten bad inte ens att få se id för ölen. När hon skulle ta betalt för kondomerna hejdade hon sig plötsligt och undrade om jag hade sett priset på dem. Just den burken som jag hade valt var ju självklart utan streckkod. Man tycker ju att en erfaren kassatant som myself skulle veta bättre. Så jag fick helt enkelt rusa förbi hela kön och genom hela butiken och hämta en till burk  - med streckkod - och med den i handen sedan rusa tillbaka genom hela butiken och förbi hela kön som redan hunnit bli lite irriterad och ge den åt kassatanten så hon kunde kolla priset. Snyggt, Frida. Verkligen.

(Det var Linda som fick den förresten. God Jul!)

Julmaten var gudomlig (årets första för mig) och festen var bra som vanligt och plötsligt var klockan sex och man for hem. Idag har jag mest druckit jaffajuice. Hälften jaffa, hälften juice (jag använder sån där apelsin-mandarinjuice). Nessies recept. Amazing in all its simplicity.

Helsinki Jam i Glasgow

"Bagpipes can make even the most badass song sound more badass."

12

The story so far:
In the beginning the Universe was created.
This has made a lot of people very angry and has been widely regarded as a bad move.

Boken som ger oss svaret på den yttersta frågan om Livet, universum och allting. Bok nummer tolv i min julkalender är förstås The Hitchhiker's Guide to the Galaxy av Douglas Adams. (Alla fem böcker ur trilogin givetvis.)

Nothing to wear

For serious. VN:s julfest ikväll och jag har inga kläder. Eller jag har faktiskt en snygg top men utan byxor till är den svårburen (inte tillräckligt lång för det heller och det börjar kännas som att jag har vuxit ur den där använda-top-som-klänning-åldern...). Och det kommer säkert inte som en överraskning för någon att jag inte får på mig min cocktailklänning heller. Det här blir spännande. Oh, whatever will she devise.

11

Man väljer inte sitt öde. Och man väljer lika litet sin hustru eller sin älskarinna eller sina barn. Man får dem, och man har dem, och det händer att man mister dem. Men man väljer inte!

Elva. Stockholm kring förra sekelskiftet. Strindberg läser man för att kunna svara på litteraturfrågorna i Trivial Pursuit men Söderberg läser man bara av kärlek. Jag tror det har kommit fram här i bloggen tidigare: Den allvarsamma leken av Hjalmar Söderberg är en av mina absoluta älsklingsböcker. Han är en ganska ny bekantskap för mig och jag är inte så lite uppspelt över allt jag ännu inte läst av honom!

Julklappstips till den redan frälste: Jag tror på köttets lust och på själens obotliga ensamhet.

Vad vi lyssnade på i Oslo

10

I'm telling you, if aliens landed on earth today and took a good hard look at why babies get born, they'd conclude that most people had children by accident, or because they drink too much on a certain night, or because birth control isn't one hundred percent, or for a thousand other reasons that really aren't very flattering.

Dags för tionde luckan. My Sister's Keeper av Jodi Picoult. Boken handlar om trettonåriga Anna som stämmer sina föräldrar för rätten att bestämma över sin egen kropp. Hon är en perfekt donator till sin storasyster Kate, som lider av leukemi och har levt på sjukhus större delen av sitt liv. Boken handlar också om flickornas mamma, som till varje pris vill rädda sin sjuka dotter och flickornas pappa, brandmannen och hobbyastronomen Brian och deras storebror Jesse. Advokaten Campbell har också en viktig roll i berättelsen.

Ja. Vissa av Picoults romaner är inte alls i min smak. Ja, vissa jag rekommenderade den här till tyckte den var hemsk och ja, för många litterära finsmakare är det här nog inte rätt bok. Men. Den här boken höll mig vaken en hel natt (tråkigt nog natten före en tent som jag borde ha läst på istället) och för mig har den något speciellt.

OBS! Se för guds skull inte filmen!

9

Hän heitti karvalakkinsa sänkyyn ja sanoi:

- Poika ostelee tytärtä meiltä... Minä viinapullolla lupasin... Mitä mieltä äite on?

Anna hukutti harminsa itkuun, joka sopi käsittää liikutukseksikin, mitä se kyllä puoliksi olikin.

Här skulle det då passa med någon hjärtskärande vacker bild från en stjärnklar midvinternatt i norr. Jag har tyvärr inte någon sådan på lager.

Bakom lucka nio har vi alltså: Väinö Linnas trilogi Täällä Pohjantähden alla. (Här under polstjärnan på svenska, de tre delarna heter: Högt bland Saarijärvis moar, Upp, trälar! och Söner av ett folk.)

Jag hade ingen aning om hur mycket jag skulle komma att tycka om de här böckerna när jag köpte samlingsvolymen och släpade med den till Uppsala för tre år sedan. Nu definitivt på alla mina listor av favoritböcker.

8

"Before tea, Fanny can you imagine?"

Åttonde luckan: The Pursuit of Love av Nancy Mitford, som jag nämnt här i bloggen tidigare. Om Jessica är Rowlings favorit så är nog Nancy min. Här ett utdrag:

But oh how dreadful it is, cooking, I mean. That oven - Christian puts things in and says: "Now you take it out in about half an hour." I don't dare tell him how terrified I am, and at the end of half an hour I summon up all my courage and open the oven, and there is that awful hot blast hitting one in the face. I don't wonder people sometimes put their heads in and leave them in out of sheer misery. Oh, dear, and I wish you could have seen the Hoover running away with me, it suddenly took the bit between its teeth and made for the lift shaft. How I shrieked - Christian only just rescued me in time. I think housework is far more tiring and frightening than hunting is, no comparison, and yet after hunting we had eggs for tea and were made to rest for hours, but after housework people expect one to go on just as if nothing special had happened.

Åh, hur jag kan identifiera mig!

1-7

"Of course it is happening inside your head, Harry, but why on earth should that mean that it is not real?"
Albus Dumbledore

Bloggen goes julkalender! Årets kalender heter Fridas älsklingsböcker och vi börjar med Harry Potter böckerna som är fantastiska och dessutom conveniently nog sju stycken så min lilla bloggpaus i Norge inte behöver förstöra min kalenderidé. (De är också så viktiga att de alla behöver en egen lucka.)

Första boken fick jag av min moster på min femtonårsdag (24.08.2000). Det var den första boken jag läste på engelska och jag minns att jag undrade varför jag inte hade gjort det tidigare. Jag tyckte mycket om den men det dröjde ändå ett par år tills mina gymnasiekompisar lånade mig tvåan, trean och fyran. Det var strax före femman skulle komma ut (vilken perfekt tid att börja med serien!) och det var nog först då jag blev riktigt fast. Femman köpte jag när den kom ut (jag har införskaffat 2-4 senare, därför är de i pocketutgåva - som jag föredrar) och sexan minns jag att jag köade för (i Vasa, vi var cirka fyra tjejer, alla i min ålder, som stod utanför Suomalainen och väntade ivrigt) och sjuan steg jag givetvis upp klockan sex på lördagen den 21 juli 2007 för att hämta tillsammans med miljoner andra.

Ja, så det är självklart dem jag börjar med. Lucka ett till sju är alltså:

Harry Potter and the Philosopher's Stone

Harry Potter and the Chamber of Secrets

Harry Potter and the Prisoner of Azkaban

Harry Potter and the Goblet of Fire

Harry Potter and the Order of the Phoenix

Harry Potter and the Half-Blood Prince

Harry Potter and the Deathly Hallows

Snöööö

För att nu prata lite om vädret.

Norska

Jag såg nya Harry Potter med Hanna i Oslo och reagerade på de norska översättningarna. Man sneglar liksom ganska automatiskt på den där texten. Och jag kan meddela att den lilla gyllene snitchen som på svenska heter kvick har på norska översatts till snopp (gullsnopp, om vi ska vara riktigt noggranna). *Fniss*. Särskilt som Harry pratade om hur han under sitt första Hogwartsår hade fångat den i munnen.

Alltså.

Norrmännen vet på riktigt inte hur roligt deras språk är. 

Att läsa böckerna i norsk översättning kan ge helt nya dimensioner till Harrys äventyr.

Rapport

Bild från Oslofjorden, solig torsdagmorgon.

Det var lite småkallt åt tårna men vi klarade det. Ölen var inte alls så fasligt dyr på det stället vi hamnade på på lördag kväll. Cirka 7 euro kanske så vi blev riktigt uppspelta och beställde en till (att dela på) av bara farten. Nu har jag sovit av mig min jetlag och dricker lite te och tänkte äta alla kinderschokon som jag missat ur kalendern!

Jag tänker såhär

Om de här skorna klarade av +30 i juli så klarar de nog av -20 i Oslo i helgen, visst?

Men ni kan ju önska mig lycka till ändå. För säkerhets skull.