Jag tänkte skriva ihop ett Glad Påsk-inlägg i helgen men det var så mycket liv och död just då att jag inte fick någon bloggro. Påsken tillbringade jag hemma hos mamma och pappa som vanligt och det var lamningstider som vanligt (ja så länge det har funnits får på gården, kanske 10 år?). Den stora skillnaden i år var att mamma åkte till Sverige på vallningsläger/träff/träning. Och jag hade lovat (redan i julas) att sköta fåren och lamningen. Så när mamma började prata om hinnor, efterbördar och råmjölk så var det plötsligt för sent att säga nej...
Det var oroligt, nervöst, obehagligt, spännande och lärorikt. Vilket är mer än man kan säga om mina studier och jobb den senaste tiden... För visst måste det vara obehagligt (men också spännande!) för att man ska utvecklas och komma vidare.
No comments:
Post a Comment