Monday, April 30, 2012

Valborgsfirande - bilder från två städer

Glada Wappen och trevlig Valborg!
 


Hälsningar från skogen! Här blir det kanske ett glas bubbel framför datorn. Wild.

PS. Gillar hur doftgranen hölls kvar på vår F1-bil/flotte, trots att alla däck flög av och ja, alla passagerare också...

Sunday, April 29, 2012

Why can't we see that when we bleed we bleed the same

Dags för två favoritämnen: Muse och Hunger Games. (Alla jublar!) Ni minns kanske att jag nämnde några Muse-låtar som jag tyckte passar till Hunger Games. Här är de. Fury, Futurism, Ruled by Secrecy och Map of the Problematique.



Breathe in deep 
And cleanse away our sins 
And we'll pray that there's no God 
To punish us and make a fuss



Grounded 
Boxed in 
Like the evil in your veins 
Grounded 
Boxed in 
I am stuck with you



You're working so hard 
And you're never in charge 
Your death creates success 
Rebuild and suppress 

Change in the air 
And they'll hide everywhere 
And no one 
Knows who's in control



Life will flash before my eyes 
So scattered and lost 
I want to touch the other side 
And no one 
Thinks they are to blame 
Why can't we see 
That when we bleed we bleed the same

Saturday, April 28, 2012

Gårdagens bilder

Som illustrerar den här dagen ganska bra också, för jag kom just in från skogen och jag tror att det kan bli vin/öl och bok ikväll också... 


Skogspromenaden var skön. Rekommenderas! Fifty Shades kan jag inte rekommendera men den var iaf billig. (Ser nu att den kostar 8,50 på adlibris, då jag beställde kostade den 2,40.)

Friday, April 27, 2012

Men alltså vafaan?


Allt det här hände förr i tiden. Alltså, ursäkta men va?! 

Jag kan inte kommentera det här inlägget (frustrerande nog) så jag gör det här istället. Jag vill också tro att vi blir förståndigare och mer medmänskliga, och det tror jag faktiskt att vi kan bli. Men hörni. Vi är inte riktigt där ännu.

Ett tillägg: Det hände tidigare att jag inte kunde svara på ett inlägg (också om Hunger Games) på Litteraturmagazinets sidor och då blev det också ett eget inlägg istället. Där var det lite liknande saker jag reagerade på.

Forever young adult

"Vi skulle då rakt ha tagit en droska," säger jag (för vi låtsas att vi är herrskapsfolk och att ölen är körsbärssherry), men Lovely har börjat skrapa på sitt nagellack (shade: bad temper blue).

Jag har läst så många bra ungdomromaner på sistone att jag känner att jag behöver Forever Young Adults lila t-skjorta med enhörningen, regnbågen och cocktailglaset. (Illustrerar de sprittiga känslor man får av en fin ungdomsroman ganska bra tycker jag!) Med "på sistone" menar jag ungefär det senaste året och de som gjort störst intryck (enhörning-i-cocktailglas-intryck) på mig är Hunger Games-trilogin (duh!), Kapitulera omedelbart eller dö och Cirkeln.

Näslings Kapitulera omedelbart eller dö är ljuvlig och råsa och igenkänningsfaktorn är hög på sina ställen. Och då hade jag aldrig någon sådan där symbiosvänskap som huvudpersonerna Mary och Lovely har i boken. Däremot hade vi nog under pre-teen- och högstadietiden med mina vänner våra egna små världar med eget språk och egna regler. Det är det som är så tilltalande med den här boken. Språket och Mary och Lovely och deras lilla värld. Ibland påminde den mig t.o.m. om min älsklingsbok Diva. Alla kapitel är döpta efter nagellacksfärger och det var det enda jag visste om den här boken före jag läste den och ärligt talat var det tillräckligt för att köpa den. Jag har inte alltid använt nagellack varje dag men jag har alltid använt nagellack. So when did forever start? undrar ni kanske och jag svarar att jag uppskattar HG-hänvisningen och att det var ungefär i femte klass med svart. (Jag var den enda i hela skolan med svart nagellack! Jag hade också en faiblesse för hipsterglasögon (ja alltså, var de inte hipster alls), hippiepannband och blommigt. Ja, ni förstår. Och det här var bara lågstadiet.)

Ett av mina favoritställen i boken är när Mary ska göra grupparbete med några idioter (hennes ordval) ur hennes klass. Jag vill inte låta högfärdig men herregud alltså have I been there!! Jag kommer att tänka på ett grupparbete vi gjorde i högstadiet som jag tror kan ha varit om Irland. Hemma vid köksbordet berättar jag suckande åt mina föräldrar om resten av gruppen och hur de efter att vi (jag) delat ut uppgifterna åt alla rusade till datasalen för att ta reda på mer om "sport i Irland" eller vad det nu kan ha varit jag ansåg var på en okej nivå. I slutet av lektionen förklarar de att de inte hittat något om sport och får de skriva om musik istället? Jag vet inte var jag hittade tålamodet men jag antar att jag inte hade något hopp om dem från första början heller så jag svarade snällt att jo det passar bra. Jag minns att mamma och pappa skrattade när jag berättade vad jag ska skriva om. Historia, politik och religion. "Om inte jag gjorde det skulle det bara bli skit." Precis så var det.

Vi har grupparbete. Jag sitter med en stickad basker på mig. Det är en protest mot min grupp. Tyvärr fattar ingen att det är en protest att jag har baskern på mig. Men det är det.
Vi ska göra att arbete om kommunismen och vi får själva välja hur det ska gå till. Det går till så att tre personer tjafsar och en person (jag) väntar på att lektionen ska ta slut.

Cirkeln då, av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren, är faktiskt precis så spännande som alla säger. Jag hade höga förväntningar och blev positivt överraskad. Väldigt verklighetstrogen också, om vi ska göra samma slags jämförelse med egna högstadietiden här och bortse från häxkonsterna. Om vi ska jämföra våra sextonåriga selfs med huvudpersonerna (och det gör vi ju) så kan jag meddela att jag var en Minoo i veckorna och en Vanessa på helgerna. Lite av en Linnea också ibland kanske.

En grej som jag har läst i någon intervju med författarna är att de tycker om små detaljer som gör att man kan läsa om en bok och hitta saker man missat tidigare. Det här har de lyckats med i Cirkeln och jag fick många aha-upplevelser när jag läste om delar av boken. Kul!

Andra delen i Engelsforstrilogin om tonårshäxorna kom ut igår. Vill läsa nu! Jag är mest intresserad av två saker, jag hoppas att åtminstone få läsa om en av dem i den här boken:

1. Vanessas kärleksliv. Jag tror ju att jag vet vad som kommer att hända så därför är det extra spännande.
2. Ida Holmström. Jag är knappast ensam om det här för there has got to be more to this girl!

Hälsningar från en som är very much in touch med sin inre femtonåring. 

Thursday, April 26, 2012

The Lizzie Bennet Diaries

Jag var inte överförtjust från början men nu är jag totally hooked!

Bing Lee. Bing Lee! Hur awesome!



Lizzies tumblr.

Ångström, Varningen och Lilly

Någon kanske undrar hur det har gått för femlingarna? Riktigt bra, so far. Ångström var lite kall & sorglig där ett tag när han var bara någon dag gammal så mamma tog in honom i huset och värmde honom och gav honom lite flaskmjölk. Som tur är har han en väldigt förstående mamma som välkomnade honom utan att klaga när han kom tillbaka. För tillfället får både Ångström och Yotta flaskmjölk (inte för att de inte får av sin mamma utan för att de antagligen får så lite).

Ångström med vitt på huvudet. Yotta längst ner till vänster.

En annan liten stackare är Varningen (vit varningstriangel både på nosen och på huvudet). Hon är minimal och har tre syskon och säkert inte så lätt att få mjölk hon heller så henne har vi matat med flaska. I förrgår orkade hon knappt gå på sina skrangliga ben och gick och la sig i ett hörn och huttrade. Då kom hennes bror (notera storleksskillnaden!) och la sig berdvid henne så hon fick lite mer värme.

Aaaaw!

Så ska vi inte glömma Lilly. Hon är också lite mindre, men har aldrig varit så illa ute att hon behövt flaska. Därför är det verkligen mystiskt att hon är så otroligt social och kommer fram och hälsar på människor och gillar att bli kliad bakom örat. Det måste nästan vara hennes personlighet.

Lilly säger hej!

Sammanlagt finns här 71 lamm (70 svarta, ett vitt) och det är ännu ett får som ska föda.

Wednesday, April 25, 2012

Tidsfördriv och pausunderhållning

Saker jag har spenderat an obscene amount of time on på sistone. (Ja för man kan spendera tid.)

Jag har snöat in mig på Titanic. Inte så konstigt kanske med tanke på hur mycket som skrivits om henne nu runt hundraårsdagen. Jag tog tacksamt emot finfina boktips av Abibliofoben. Jag tänkte också bidra med ett tips på en Titanic-inspirerad bok som jag är väldigt sugen på. The Lifeboat av Charlotte Rogan. In the summer of 1914, the Empress Alexandra, a magnificent ocean liner, suffers a mysterious explosion on its voyage from London to New York City. On board are Henry Winter, a rich banker, and his young new wife, Grace. Somehow, Henry manages to secure a place in a lifeboat for Grace. But the survivors quickly realize it is over capacity and could sink at any moment. For any to live, some must die.  
(Förresten, se också xkcd:s Lakes and Oceans för att få en inblick i vilka skalor det är fråga om. Havs- och sjödjup och sjunkna fartyg.) 

Jag har läst ett inlägg om Hunger Games Survival Analysis, som är... ja, precis just vad det låter som (och innehåller spoilers, naturally). En väldigt imponerande analys. Den fick mig att tänka på en detalj i andra boken, Catching Fire, som jag reagerade på när jag läste. En detalj som har med sannolikhet att göra och som störde mig lite. Störde mig för att jag tyckte det var osannolikt och för att jag inte kunde räkna ut hur osannolikt det var. Som tur var svarade Brett Keller, som skrivit den där analysen, på min kommentar och upplyste mig om att det är fråga om en version av the Coupon Collector's Problem. Very interesting, som min mattelärare i gymnasiet brukade säga. Om ni undrar vad det är fråga om kan ni kolla min kommentar (nr 21) till Kellers inlägg men det handlar alltså om en litenliten spoiler till andra boken. (Så liten att ni kommer att fråga er varför det överhuvudtaget är en spoiler och då kommer ni kanske att komma på varför det är det. Men många har ändå lite koll på vad som händer i andra boken så då är det okej att läsa. Jag kan ju tillägga att jag är hyperkänslig för spoilers.)  

Så länge det finns socialt hämmade, allmänt missförstådda och sexuellt frustrerade tonårsflickor med för mycket fritid så kommer det att finnas fantastiska bildtumblrs. Jag gillar t.ex. denna: Owls Love Tea. (Mermaids Love Cake.) 

En outsinlig källa av söta tekoppsbilder.

Awww.

Like på dem.

Sådärja. Now get back to work!

Tuesday, April 24, 2012

Hunger Games Update

Jag har inte skrivit så mycket om Hunger Games på sistone (men don't you worry, snart ska jag skriva om Hunger Games och sannolikhetslära) och det kan delvis bero på att jag fått prata om Hunger Games IRL! Till exempel på festen i lördags med mitt bordssällskap. Och på skype i söndags med Olga som nu har läst och tyckt om den.

My Hunger Games fortsätter att leverera Hunger Games News i alla olika grader av viktighet. Visste ni att Hunger Games-regissören Gary Ross inte kommer att regissera Catching Fire utan att det troligtvis blir Francis Lawrence? Visste ni att Josh Hutcherson har skaffat hund och tatuering?

Mottot

En av mina kloka vänner delade det här citatet på facebook:

"All you need is ignorance and confidence and the success is sure. Mark Twain. Kinda my motto while writing the thesis (adding wine)."

(Samma person som för ett tag sedan påminde oss om att: Don't be sad because of people. They will all die.)



Dessutom har hon lagt upp den här videon på sin wall. Sånt måste man gilla. Så den kan man titta på och samtidigt fundera lite på sina egna priorities.

Monday, April 23, 2012

Böcker på världsbokdagen

Grattis på världsbokdagen! Idag kan man ge en bok till någon man tycker om och få en ros tillbaka. Det tycker jag låter som en utmärkt tradition.

Efter en helg med fest i huvudstan är jag på väg tillbaka till Österbotten på skrivläger. Nu dricker jag kakao och packar väskan med böcker som kan tänkas behövas.

Jag var till biblioteket och lånade The Distant Hours och The Quantum Thief. Jag var också till biblioteket i Gumtäkt och lånade Tähtitieteen perusteet och råkade få syn på en liten bok med en alldeles oemotståndlig titel. Så jag lånade den också. 



Frågan är hur många jag får med mig i väskan.

Wednesday, April 18, 2012

Bilderbloggen: tekoppar, snö och vit spets

En liten aforism som jag brukar försöka påminna mig själv om ibland: Nothing is ever as good or as bad as it seems. Här är en till:


Ni minns det fina havsomslaget? Det finns ett till. Det och en ny utgåva av Junky var de allra finaste nya jag spanade in under mitt senaste Akademenbesök. Så de går rakt in i kategorin Would Totally Buy For The Cover.



Vet ni vad som är jättefint? Vit spets och tatuerad hud.. (Jag tycker om svart spets också men mest under vinterhalvåret.) Jag skulle gärna ha både och.




Jag bor hemma hos mamma och pappa i april och såhär såg äppelträdet ut utanför mitt fönster imorse klockan 05.30:



Vad jag gör i Österbotten? Skriver gradu och dricker en himla massa te.

Tonårsfyllor

Lady Dahmer har twittrat mycket om tonåringar och alkohol på sistone och har nu skrivit ett inlägg om hur hon tycker att det är fel av vuxna att köpa ut sprit åt minderåriga. Jag förstår idén. Men alltså ärligt talat. Att supa som femtonåring. Det var så himla roligt. Välbehövda pauser i ett enformigt skolliv som gick ut på att sitta och stirra i taket medan ens klasskompisar försökte greppa det faktum att större än-tecknet är samma som mindre än-tecknet från andra hållet.

Monday, April 16, 2012

Mord på allhelgonadagen

Eller Hallowe'en Party. Min första Agatha Christie. Jag har inte läst den sedan jag var tio och blev förtjust och jag hade inte heller sett någon filmatisering av den tidigare så det var spännande att se den igår. Den finns på Arenan (med sitt härliga finska namn, Kurpitsajuhla) ännu i ett par veckor. Ikväll tänkte jag se Three Act Tragedy (jag missade förra söndagen), som jag minns att jag tyckte mycket om men det kan nog vara 10-15 år sedan jag läste den också. Perfekt.



 Filmtrivia: Boken utgavs 1969 men filmen flyttade handlingen till 30-talet.

Boktrivia: Mord på allhelgonadagen är den enda Christie där ordet "lesbisk" förekommer.

Friday, April 13, 2012

Och ännu en orsak att gilla Lawrence

“Gregory is one of my favorite authors,” says Lawrence. “I’ve always loved history, and she makes it…salacious.”

Jennifer Lawrence fem favoritböcker.

Thursday, April 12, 2012

Den här hösten

JK Rowlings nya roman The Casual Vacancy utkommer den 27.9. "Blackly comic, thought-provoking and constantly surprising". Åååh, så spännande!

En annan spännande sak att vänta på är Muse nya album. Enligt det jag har läst (och vad jag verkligen verkligen hoppas) borde det också komma ut ungefär den tiden. Matt Bellamy beskriver det såhär på twitter: "christian gangsta rap jazz odyssey, with some ambient rebellious dubstep and face melting metal flamenco cowboy psychedelia". Mmhm. Can't wait.

Ungefär så

Det är inte ofta Nessie sätter ner foten men i söndags satt han helt sonika, utan att konsultera mig det minsta, på Mission Impossible 4. Och - lo and behold - jag fann den riktigt underhållande på sina ställen.

Ness: "Tror du han är död nu?"
Jag: "Det är KLART HAN INTE ÄR DÖD - han är en MEGA-EVIL PHYSICS PROFESSOR och han dör bara OM HAN HAR LUST!!!"

Ungefär så engagerad blev jag.

Snow White and female power

"Why can't we get enough of the Wicked Queen and her princess rival? Put simply, Snow White is one of the few fairy tales about a political struggle between two powerful women. It may be the perfect fairy tale for an era when Americans can't decide whether women should control nations, or lie locked in glass coffins awaiting a prince to release them."

Wednesday, April 11, 2012

Femlingar

Påsken gick snabbt och jag var lite krasslig. Jag drack finrexin till frukost varje morgon och gurglade betadine varje kväll (och sniffade nässpray så ofta som det var tillåtet däremellan). Annars var det trevligt för det mesta, med påskmiddag på lördagkväll. Efter middagen gick vi till fårhuset och jag fick bevittna min första fårfödsel. Första lammet var alldeles pyttelitet och mamma sa att hon har nästan inte sett något mindre. Vi döpte honom till Nano. Nästa lamm var lite större och fick heta Mikro. Sedan kom det bara fler och fler minilamm och vi kom inte på några mer SI-prefix så den sista stackaren fick heta Ångström (som är en längdenhet som är lika med 0.1 nanometer). Nano, Mikro, Pico, Yotta och Ångström. Fem lamm från ett får! Wow.

(Vi märkte sedan att det gick lite snett där med Yotta, Nessie tänkte antagligen på Yokto. Men hey, Yotta är gulligt, och man kan ju alltid säga att det är ironiskt.)

Saturday, April 07, 2012

Påskledigt

Hemma hos mamma och pappa finns det lamm som chillar och lamm som är födda igår. Och de blir bara fler och fler. (Nä, jag försöker inte göra reklam för min twitter, det är bara det att jag borde skaffa mer bildutrymme till bloggen så det får lov och va twitterpics tills det. Ifall mamma läser det här så kan jag meddela att jag vet nog att inga lamm föddes just igår men då bilden togs så var de där tre födda igår.)

Nessies lillebror undrade om vi inte borde offra ett lamm för att säkra förstfödde sonens (t.ex. Nessies) liv. Eller varför var det man skulle smeta lammblod på dörrarna? Anyways, efter att ha umgåtts lite med de där små lammen så tycker jag att det är en risk vi kan ta.

Wednesday, April 04, 2012

Och en bok jag vill läsa pga den här fantastiska recensionen


Rekommenderar den till alla som inte fått sin dagliga dos skratt ännu. (Recensionen alltså, men säkert boken också. Okej technically inte en "recension" men anyways...)

First impressions

Böcker jag vill läsa

- pga titeln: Sjutton år och skitsnygg. Tack Book Cover Girl för tipset!

- pga omslaget: Goodbye to Berlin. Tack Olga för tipset! (Också The Berlin Novels, som innehåller den här och Mr Norris Changes Trains)

Nyfikna? Lite grann är ni nog.

På den här boken. Twilight for grown ups.


Nåja, det där är Better Book Titles version. På riktigt heter den Fifty Shades of Grey och började som Twilight fanfic (!) och evolverade till typ Den Mest Hajpade Boken i USA för tillfället. Sarah på Smart Bitches var inte så förtjust:


Hon har också skrivit om varför hon tror att den blivit så populär och vad som är så störande med hur den här boken och framför allt läsarna beskrivs i media:

Tuesday, April 03, 2012

Att läsa Hunger Games

"Because something is significantly wrong with a creature that sacrifices its children's lives to settle its differences. You can spin it any way you like. [...] But in the end, who does it benefit? No one. The truth is, it benefits no one to live in a world where these things happen."
Suzanne Collins, Mockingjay

En reaktion jag stött på hos sådana som sett filmen och/eller läst boken: Ja, den var bra men hur hittar man på någonting så sjukt/smaklöst/hemskt? En sådan fruktansvärd diktatur och barn som dödar barn. Usch. T.ex. Zandra, när hon gästade Aftonbladet Film sa ungefär att den här sjuka idén borde ha stannat i någons huvud och inte visas på vita duken åt stackars oförberedda tonåringar (åldersgränsen är 12 i Sverige).

Det slår mig att de här människorna läser boken lite som Capitolinvånarna ser på Hungerspelen. Hejar på sin favorit, gråter när någon sympatisk person dör, applåderar när fienden blir skjuten, glömmer det hela efteråt och fortsätter med sina liv. (Tonårstjejerna som fnittrar när de ser Peeta hör till samma kategori.)

För även om jag inte är så bekant med den här genren så undrar jag lite att har folk totalt missat att det handlar om en dystopi? Jag menar nu absolut inte att man inte ska njuta eller låta sig underhållas av den spännande läsningen eller att alla borde läsa den här boken så som jag har läst den och reflektera över samma saker som jag reflekterat över. Självklart inte. Så fungerar inte en roman. Att läsa är personligt. Men. En bok med så pass mycket samhällskritik och symbolism som den här, jag tycker faktiskt att åtminstone någonting borde fastna. Ja, alltså till exempel:

- Fattiga människors barn. "Raised for the slaughter", som Arcade Fire sjunger. För att döda andra människors barn. För att lösa konflikter som inte är deras.  

- Reality tv. Det här med att göra underhållning av människors trauman. (Och det här med att nu ska vi minsann "hjälpa" de stackars fattiga barnen från det fattiga distriktet. Aaaww, så sött. Också riktigt bra tv.)

- Hur lätt vi blir avtrubbade. Allt elände man ser på nyheterna. Till sist blir det liksom inte så himla... chockerande längre. Det här gäller åtminstone för mig. Jag såg Kony 2012-videon och min första reaktion var: Barnsoldater, jaha just så. What's new?

Det är klart att inte barn ska se den här filmen. Den är grym. Men är man gammal nog att se och förstå nyheterna så är man gammal nog att se Hunger Games. En tolvåring förstår nog när hen läser om att barn svälter, barn förlorar sina föräldrar och att barn skjuter på andra barn i skolor. Att se en film eller läsa en bok som handlar om liknande saker är värre för att...? (För att vi bryr oss om barnen i boken?)

Så med "förstå" menar jag nu inte "förstå på ett djupare plan". För det är alldeles tydligt så att en stor del av alla vuxna människor inte heller verkar förstå på ett djupare plan.

"But collective thinking is usually short-lived. We're fickle, stupid beings with poor memories and a great gift for self-destruction."
Suzanne Collins, Mockingjay

(Jag gör ingen skillnad på boken och filmen i det här inlägget. Det är för att jag tycker att samma saker gäller för båda i de här frågorna. Självklart mer i boken men ändå.)

Bra TV

Jag vet att jag säger det här varje vecka men den här fredagens Skavlan var faktiskt extra bra. Skådespelerskan Marie Göranzon, världsmästaren i simning Alexander Dale Oen, journalisten Göran Rosenberg och hans dotter skådespelerskan Vanna Rosenberg, författaren James Frey och så avslutningsvis - The Hives.

Monday, April 02, 2012

No honey, it's all me

En tant kom fram till mig i Bölebibban och berättade att min närvaro påverkar henne starkt. Fysiskt. När jag gick förbi henne hade jag tydligen strålat ut någon slags... strålning som hon reagerade kraftigt på (menar hon värmestrålningen från min kropp? ja, jag är ju iofs ovanligt het). Hon undrade om jag kanske hade någon apparat (här höjde jag på ögonbrynen några millimeter till) i väskan. Jag sa att det har jag inte (här drog jag till med ett ursäktande leende) men ojdå, jag har visst glömt att ta av ljudet på telefonen, lite sådär att "tack för hjälpen, det var säkert det du kände av"! 

Aawww



Sunday, April 01, 2012

A little something for everyone

Dags för ett ordentligt youtube-inlägg. (Nå äntligen!) Närmare bestämt vlogbrothers! Bästa pausunderhållningen till sena skrivarkvällar. Vi börjar med att uppmärksamma Första April med en video om The Greatest Hoaxes of All Time. 



Behöver du hjälp med någonting? John och Hank är bra på att ge råd om allt möjligt.






(Egentligen farsdagvideo åt pappor. Men tipsen kan vara nyttiga åt andra också!)




(Den här har jag bloggat om förr, tror jag bestämt.)

 
(Det här var ett svar på Johns video om Six Unfortunate Names from History.)



Eller kanske du helt enkelt behöver lite underhållning och vad är då bättre än fyra minuter nördskämt? (Obs, retorisk fråga!)



Eller vill du bara ha lite cuteness? Det finns av både human och canine variety. Alla som vill se John sjunga lullaby åt sin son klickar här och alla som vill veta mer om Hanks hund (en greyhound!) Lemon kan klicka här.

Blommor och tatueringar

Om jag hade varit den skämtande typen hade jag säkert dragit till med att "hej hörni, jag har skaffat tatuering!". För det är väl ingen nyhet att jag velat ha en i så länge jag kan minnas. Men vet ni det här att hitta rätt motiv, och plats på kroppen, och tatueringsställe... Ack så svårt för en velande själ som min. Så nej, ingenting har jag fått till stånd, utom en himla massa fina idéer (lite som med mitt liv, höhöhö). De av er som är mer insatta i mina tatueringsfunderingar vet att jag ofta tänker på blommor. Jag tycker mycket om rosor och jag tycker mycket om old school-rostatueringar. En röd ros är jättefin men är det verkligen jag? Nu hävdar både Olga och Hanna att jag definitivt är en röd ros (aww, smickrande är det iaf!). Jag har alltid tänkt att jag är en lite mer... diskret blomma. Jag har också tänkt att jag gärna vill ha en blomma som man kan hitta här. Alltså en oexotisk blomma. Plain and simple. 


 Jag minns i Lund då Olga blev tatuerad och en av hennes Lundkompisar berättade att hon gärna vill ha en vitsippstatuering. Min omedelbara reaktion: "Symbol för Kristdemokraterna. Sverigedemokraterna har blåsippan. Sorry!" Precis sådär är jag och precis sådär går det med alla mina egna idéer också. Glädjedödare. Det är ju bra att vara kritisk men ibland måste man tillåta sig själv att göra någonting också. (Okej det här inlägget börjar handla om mycket mer än tatueringar nu -> back to topic!) Blommor. Jag frågade av Nessie hurdan blomma han tycker jag är. 

"Ärligt. The first thing that comes to mind, bara."
"Ehhh... smörblomma."
"Va??"

(Heh, buttercup på engelska förresten!) Jaja, smörblommor är visst fina! Jag tycker om de flesta blommor. Det var bara lite... oväntat.


 Ni får hemskt gärna hjälpa mig. Vilken blomma är jag? Vilken blomma är du?