Minette Walters har skrivit flera av mina absoluta deckarfavoriter. Jag blev en trogen fangirl redan i högstadieåldern ungefär när jag läste Iskällaren och Blomsterkronan, och jag minns att jag köpte The Chameleon's Shadow - inbunden - genast när den kom ut 2007.
Sedan hade hon en lång paus och novellen A Dreadful Murder (jag tyckte om den) kom ut 2013 och så nu äntligen, The Cellar, som är nästan lika tunn som hennes noveller och genren är skräck den här gången, inte deckare, men jag var förstås hur förväntansfull som helst.
Den känslan förvandlades snabbt till besvikelse när jag började läsa. Den här boken är, tyvärr, så dålig att jag är tvungen att ta fram vår vän the Nopetopus.
Första tecknet på att den kanske inte skulle leva upp till förväntningarna fick jag när Helena på Dark Places bloggade om den. Hon slutade läsa pga att den översteg hennes gräns för mörker. Jag vet. JAG VET. Borde antagligen ha anat större oråd. Även om Walters böcker alltid har haft riktigt obehagliga inslag så har det hittills också varit vasst och bra. Jag tror också, som Helena, att den här boken helt enkelt saknar något.
Walters bara öser på med hemskheter efter hemskheter. Jag vet ju att det finns barn som blir såhär illa behandlade som Muna blir, och som är såhär pass utsatta och hjälplösa i samhället. Jag vet det, men jag vill också känna det. Och kanske om den här berättelsen skulle innehålla människor istället för de här platta karikatyrerna så skulle jag göra det också.
Varför måste våldet och äcklet beskrivas så ingående? Och varför måste det vara så pass kopplat till hudfärg och "kultur"? (Helena tog upp det här också.) Varför ska de enda människorna i Munas omgivning som verkar vara någorlunda vettiga vara vita? Varför ska det så ingående beskrivas hur feta två av personerna är? Och det i samband med hur äckliga och lata och elaka de är.
Det är klart det ska finnas berättelser om ondskefulla personer av alla färger och former men när de här sakerna beskrivs så pass ingående så kan jag inte undgå att ställa de där frågorna och det är de som till sist blir för många och tunga och gör att hela den här historien faller ihop för mig.
Jag läste vidare i hopp om att något spännande och oväntat skulle hända mot slutet men nej, det var både tråkigt och jobbigt hela vägen.
No comments:
Post a Comment