Varma kroppar

“I am Dead, but it's not so bad. I've learned to live with it.” 

Så börjar Warm Bodies (i.e. Isaac Marions "zombie romance novel"). Och jag måste kanske börja med att säga det här: Den här boken är min allra första zombieupplevelse. Jag har alltså aldrig varken läst en zombiebok eller sett en zombiefilm. Jag tror att den här boken är sådan att den kan intressera både zombiefantaster och zombieoskulder men det är ju väldigt svårt för mig att veta. Hursomhelst så gillade jag, väldigt mycket.

Jag gillar språket, humorn och... R. R är huvudperson och zombie och vi är inne i hans huvud och det är ett trevligt ställe att vara på. Så är det bara.

Den har blivit film, och har premiär i Finland i april. Så hur gör man en bra film av en bok där huvudpersonens inre känslor och plågor är det viktigaste? Där själva handlingen inte är så intressant utan R:s tankar och beskrivningar? Svaret är tydligen: med humor. Romantisk zombiekomedi. Jag tror det kan vara helt rätt väg att gå.

Jag läste den på svenska (för att den svenska översättningen hade betydligt färre reservationer på biblioteket...) och har redan lämnat in den men jag kollade goodreads för några citat.   

“There is a chasm between me and the world outside of me. A gap so wide my feelings can't cross it. By the time my screams reach the other side, they have dwindled into groans.” 

“In my mind I am eloquent; I can climb intricate scaffolds of words to reach the highest cathedral ceilings and paint my thoughts. But when I open my mouth, everything collapses.” 

“Are my words ever actually audible, or do they just echo in my head while people stare at me, waiting? I want to change my punctuation. I long for exclamation marks, but I’m drowning in ellipses.” 

Det är svårt att rekommendera Warm Bodies så jag tänker inte göra det. Jag kan bara säga att jag tyckte om den och att den inte var perfekt men att helheten var riktigt bra. Och tycker man att det verkar konstigt och äckligt och lite kul så kanske det kan löna sig att prova. Tycker man att det verkar konstigt och äckligt och obegripligt så kanske man gör bäst i att låta bli.

Obs. För att klargöra då filmtrailern känns lite för gullig: Det handlar om zombier. De stoppar bitar av varma människohjärnor in i sina ruttnande munnar. BRAAAIIINSSS. Inte för alla. Det är - hur ska jag uttrycka det - en acquired taste.

Recensionerna som gjorde att jag blev nyfiken:

Book Smugglers ger boken en nia.

Smart Bitches ger ett B+ åt boken och A- åt filmen.

PS. Nicholas Hoult, som spelar R? Undrar ni var ni har sett honom tidigare? Klicka här.

PS2. Jag funderade först på att skriva ett inlägg där jag jämför livet som finlandssvensk med R:s "liv" som zombie. Hur man går runt och hör finska hela tiden och förstår allt och kan uttrycka avancerade saker i sitt huvud men när man försöker säga något så blir det bara "öööhhh....".

PS3. Ja och i filmen har de gjort en av karaktärerna vit trots att hon helt tydligt inte var det i boken. Suck alltså.