Fyra lästa

Fyra snabbrecensioner av böcker jag läste i december. Och så några ord om var jag hörde/läste om dem. Mina läsvanor kan säkert verka lite out of the blue ibland ("jaha så Frida har läst en barnbok från 70-talet, just så"). Så här finns nu fyra bra exempel på hur jag hittar böcker jag vill läsa.

Jag läste: Burn for Burn av Jenny Han och Siobhan Vivian.

För att: jag läste en fin recension på bloggen Gossamer Obsessions och e-boken visade sig vara på specialpris och jag tror bestämt att Jenny Han är ett namn som har dykt upp i bokhorekretsar.
Och tyckte: inte om. Jag är tydligen inte tillräckligt intresserad av bad boys, bitchiga tjejer och high school-intriger. När jag ser t.ex. på Gossip Girl så känner jag absolut noll och ingenting. Jag kan inte ens slötitta. Jag slötittar hellre in i väggen. Inte för mig, helt enkelt. Det här är första boken i en trilogi men jag hade ändå väntat mig någon slags conclusion i slutet (det var liksom enda orsaken till att jag läste ut den) men någon sådan blev det inte. Äsch.

Jag läste: City of Women av David R. Gillham.

För att: jag fick låna den av Olga som sa att jag måste läsa.
Och tyckte: att den skulle passa utmärkt som bokcirkelbok. Det är en historisk roman som utspelar sig i Berlin år 1943 ("city of women"). Omslaget säger inte direkt "nervpirrande" och "fängslande" så jag blev förvånad över hur spännande den var. Dessutom: nyanserade och komplexa karaktärer! Det var särskilt en sak som gjorde att jag blev så himla irriterad på en av personerna. Väldigt vag beskrivning av situationen för att undvika onödiga spoilers: det handlade om att hjälpa människor. Sedan gjorde hon någonting som var alldeles för riskfyllt för att hon helt enkelt inte kunde kontrollera sina känslor. Jag blev irriterad. Men sedan insåg jag att det antagligen är just de där egenskaperna som fick henne att börja göra det där - hjälpa människor med fara för eget liv - från första början! Det är ett gott tecken när det jag stör mig på i en bok är något som säger mer om mig själv (stör mig så på känslosamma och irrationella handlingar) än om själva boken. Bra betyg!  

Jag läste: The Westing Game av Ellen Raskin.

För att: mina idoler The Book Smugglers hade den som sin Old School Wednesdays Readalong.

Och tyckte: att det är en fenomenal deckare. Den här boken kom ut 1978 och den är riktad till typ 8-12-åringar ("middle grade"). Det råkar vara exakt i den åldern som jag var absolutely obsessed med Agatha Christie-liknande pusseldeckare (just kidding - still am!) och därför läste jag den här boken med precis lika stor glädje som 10-åriga Frida skulle ha gjort. "They were mothers and fathers and children. A dressmaker, a secretary, an inventor, a doctor, a judge. And, oh yes, one was a bookie, one was a burglar, one was a bomber, and one was a mistake. Barney Northrup had rented one of the apartments to the wrong person." (Finns ingen svensk översättning tyvärr.)

Jag läste: Dödsdomen (A Place of Execution) av Val McDermid.

För att: jag gav den åt mamma i julklapp och ville ju veta om den var bra. Vad jag sökte var ungefär "modern deckarklassiker - gärna brittisk". Blurb av Minette Walters (hon är förresten sjukt bra om ni har missat): "Dödsdomen är fängslande... ett verkligt konststycke."

Och tyckte: att den var okej. Okej lite mer än okej, jag kunde inte sluta läsa. Så den var spännande och den hade en verkligt sinister stämning sådär. Sånt gillar vi ju. Det var själva deckargåtan och upplösningen som jag blev besviken på. Och så var den lite för lång - man skulle lätt ha kunnat korta av den där rättegångsdelen där i mitten.