Ifall ni undrar vad jag dricker till Itärantas bok om temästaren Noria i postapokalyptiska Lappland. Mjuk och skön smak. (Passar bra med honung!) Jag har kommit ungefär halvvägs i boken och hmm, vad ska jag säga, det här är så långt ifrån Divergent och actionspäckad dystopi man kan komma. Det här är... tyst och stillsam dystopi. Men destu grymmare stämning blir det, tycker jag.
En svårighet med fantasy på finska för mig är alla gånger jag kommer till ett långt, krångligt ord och bara: "är det här något slags hittepåord eller helt enkelt bara ett jävligt svårt finskt ord igen?"
No comments:
Post a Comment